Gerard De Geer (1889-1980)
Wikipedia
Gerard De Geer, Bandybaronen, född 1889, död 1980, friherre, ingenjör, disponent, författare och politiker (folkpartist).
Baron Gerard De Geer kom till Lesjöfors som ung disponent 1922. Då var bruket helt nedslitet. Ett år senare köpte han de flesta aktierna och då blev familjen ägare till Lesjöfors AB. Tillsammans med sina lojala arbetare räddade Gerard De Geer bruket, som senare utvecklades till ett högmodernt företag.
Gerard De Geer var en mångsidig man. Trots att han som företagsledare var mycket upptagen, gav han sig tid att åka skidor, rida och jaga. Hans intresse för bandyn var enorm. Lesjöfors IF:s bandylag kallas fortfarande "Bandybaronerna".
Baronen framträdde också som författare och historieforskare. Han skrev och gav ut över 20 böcker, av vilka flera blev bestsellers i Sverige. En av hans böcker, Sveriges naturrikedomar, användes som lärobok vid flera av landets universitet och högskolor.
De Geers sociala inriktning förde honom in i Sveriges riksdag för folkpartiet. Han tillhörde andra kammaren 1937-1943. På grund av tidsbrist avsade han sig ledamotskapet då, men kom tillbaka 1951. Sedan satt han i första kammaren fram till 1958.
År 1952 tog Lars De Geer, son till Gerard, över chefskapet för Lesjöfors AB. På 1980-talet kom "stålkrisen" och 1985 försattes bolaget i konkurs.
[redigera] När och hur Gerard De Geer blev bandybaron
Gerard De Geer var sedan barnsben kraftigt intresserad av bandy eller hockey, som det då kallades. Han spelade detta spel redan som skolpojke på Lundsberg och som officersvolontär i Umeå på Umeälvens is. Gerard hade också under sina barn- och ungdomsår nära kontakt med den som införde bandyn i Sverige, greve Clarence von Rosen. Men detta låg dock inte till grund för hederstiteln "bandybaronen".
De Geer själv trodde att det namnet kom till när han 1941 vann Riksmarschen. Av alla framträdanden som han gjorde i riksdagen har inget blivit så omskrivet och kommenterat som den segern. Alla svenska tidningar skrev om den spänstige baronen från Lesjöfors. Denna framgång för bandybaronen sammanföll med stora framgångar för bandylaget Lesjöfors IF. Det var därför ganska så naturligt att man kopplade samman baronen och hans framgångsrika bandygrabbar. Inte minst för att de Geer själv var närvarande vid så gott som varje match, oberoende av om det var serie- eller träningsmatch.
I tidningsreferaten började man allmänt efter Lesjöfors IF:s framgångar, att tala om "bandybaronerna". Efter 1978 har även spelarna accepterat detta namn och bär det nu stolt på de röda matchtröjorna med den skillnaden att citattecknen har fallit bort.
