Göteborgs högskola

Wikipedia

Göteborgs högskola hade under årtionden förberetts dels därigenom, att man anordnade offentliga föreläsningar, dels genom debatt i pressen. Två donationer till en högre undervisningsanstalt eller högskola gav anledning till, att högskoleidéns främste ivrare, redaktör S.A. Hedlund, föreslog (1885) hos stadsfullmäktige, att man skulle utse män för frågans utredning.

Bland dessa gick meningarna åt två skilda riktningar, av vilka ingendera ville upprätta ett universitet eller en fakultet med examensväsen. Företrädarna för den ena riktningen föreslog en fri högskola, vars direkta undervisning skulle anknyta sig till i staden redan befintliga institutioner; den andra riktningen åter föreslog en handelsakademi.

Emellertid erhöll frågan ny form genom en donation av David Carnegie (1887) å 500 000 kr med villkor, att en högskola skulle inrättas med fasta lärostolar i någon vetenskaplig huvudgrupp (helst filosofiska fakulteten), och 10 november 1887 beslöt stadsfullmäktige upprättandet i denna anda av Göteborgs högskola, till vilken även återstoden av Göteborgs undervisningsfonds medel anvisades. Högskolans stadgar antogs 20 december 1888 och stadfästes av K.M:t 5 april 1889.

Dess första lärare utnämndes redan 1890, och 15 september 1891 öppnades högskolan av dåvarande ecklesiastikministern G. Wennerberg. Enligt statuterna avsåg högskolan att meddela vetenskaplig undervisning och befordra vetenskaplig forskning: dess styrelse bestod av en av K.M:t utsedd ordförande, 7 valda ledamöter (utsedda 4 av Göteborgs stadsfullmäktige, 1 av Vetenskaps- och vitterhetssamhället, 1 av Göteborgs museums styrelse, 1 av de högre läroverkens förenade kollegier) och högskolans rektor; dess lärare var dels ordinarie professorer, vilkas utnämning stadfästes av K.M:t, dels docenter, som förordnades av styrelsen, men vilkas förordnande (enligt senare bestämmelse) stadfästes av universitetens kansler. De ordinarie professorerna samt de, som på förordnande upprätthöll professorsämbeten, utgjorde högskolans lärarråd.

Vid högskolans öppnande var 7 professorsämbeten inrättade, samtliga inom de till filosofiska fakultetens humanistiska sektion hörande ämnena. I juni 1893 beviljade K.M:t högskolan examensrätt, varjämte högskolan senare erhöll disputationsrätt för doktorsgraden. Högskolans fonder ökade betydligt, förnämligast genom Oskar Ekmans storartade donationer. Andra större donationer gavs av Olof och Caroline Wijk, August Röhss och Andrew Carnegie, varjämte donationer gavs av James Carnegie, Aron Philipson, Ivar Wærn och Erik Wijk. Studenternas antal, som första läsåret var omkring 30, växte snabbt. I september 1907 invigdes av dåvarande kronprins Gustaf högskolans nybyggnad i Vasaparken, uppförd efter ritningar av arkitekterna Hahr och Torulf. Högskolans bibliotek ingick tidigast i Göteborgs stadsbibliotek (Göteborgs musei och högskolas förenade bibliotek), som 1899 fick sin egen byggnad.