Fair Play-priset

Wikipedia

Fair Play-priset, eg Riksidrottsförbundets och Svenska Sportjournalistförbundets Fair Play-pris, är ett pris som sedan 1974 utdelas av Riksidrottsförbundet (RF) och Svenska Sportjournalistförbundet (SSF) för premiera föredömligt uppträdande i idrotten.

Priset kan tilldelas en enskild idrottsman, ett lag, ett landslag, en klubb eller en grupp knuten till en klubb. Motiveringen kan vara en fin insats i en tävling, där idrottsmannen satt idrottens idé före sitt eget resultat. Eller ett föredömligt uppträdande under många år i toppidrotten, där idrottsutövaren, laget, klubben har varit i fokus och framträtt som ett föredöme för andra. Priset kan också delas ut för att premiera långsiktiga och genomtänkta program som premierar och stimulerar rent spel. Till priset hör också ett stipendium på 50 000 kronor som går till insatser för rent spel i det förbund eller den klubb som nominerat vinnaren eller där klubb eller förbund visat prov på genomtänkta åtgärder.

[redigera] Mottagare av Fair Play-priset

2004 - AIK ungdomsfotboll, fotboll.

2003 - Mattias Nygren, rallycross.

"Mattias Nygren tilldelas 2003 års Fair Play-pris för att han i sann sportslig anda i ett kritiskt läge lånade ut sina nya specialdäck till en av huvudkonkurrenterna i back-SM."

2002 - Bollstanäs Sportklubb.

"Av ett initiativ från en nioårig flicka har Bollstanäs Sportklubb utvecklat ett brett och genomtänkt fair play-program som givit genljud inte bara i Sverige utan även i Europa."

2001 - Magnus Norman, tennis.

"Magnus Norman tilldelas priset för att han i fjärde omgången av Australian Open korrigerade ett domslut och gav motståndaren matchbollen och därmed segern. Med denna handling framstår Magnus Norman som en fin representant för rent spel och ett föredöme inom svensk idrott."

2000 - Kenth Hultqvist, förbundskapten i bandy.

"För att han, utan att tveka, löste en mycket kritisk situation på ett sätt som riskerade det egna lagets seger."

1999 - Per Källman, coach M7 Basket, basket.

"Per Källman satte fair play före det egna lagets intressen."

1998 - delades inget pris ut.
1997 - Patrik Strenius, Malmö AI, friidrott.

"Landslagssprintern har av egen övertygelse och lojalitet med skrivna och oskrivna regler agerat kraftfullt för en drogfri idrott."

1996 - Jörgen Persson, Halmstad BTK, bordtennis.

"I en anda av fair play äventyrade Jörgen Persson sitt olympiska deltagande i Atlanta. Han ändrade ett domslut till sin motståndares fördel i ett avgörande skede i OS-kvalet."

1995 - Thomas Wernerson, IFK Göteborg, fotboll.

"I en tid där rasism ökar i samhället har Wernerson visat att idrottsledare genom att aktivt ingripa kan få supportrar att ändra ett oacceptabelt beteende."

1994 - John Anders Sjögren, tennis och Tommy Svensson, fotboll.

"Sjögren har fostrat flera generationer av svenska tennisspelare till internationella föredömen med fair play som ledstjärna" och "Svensson har visat världen hur föredömligt ett landslag kan uppträda på högsta internationella nivå."

1993 - Carl Johan Bjerkert, Vimmerby MS, motocross.

"Han är ett levande föredöme för rent spel. Genom att hjälpa en konkurrent i nöd och sätta medmänsklighet före egna sportsliga resultat har han visat en utpräglad känsla för god sportsmannaanda."

1992 - Stefan Edberg, tennis.

"För ett föredömligt uppträdande och en utpräglad känsla för rent spel, vilket uppmärksammats internationellt."

1991 - Pia Sundhage, Hammarby IF Damfotboll, fotboll.

"Alltid ett föredöme såväl på som utanför planen. Hon har aldrig varit utvisad och bara varnats en gång under karriären, som bland annat innehåller 109 landskamper."