Den goda människan i Sezuan

Wikipedia

Den goda människan i Sezuan är en pjäs av den tyske dramatikern och teoretikern Bertolt Brecht. Pjäsen skrevs mellan 1939 och 1941, men fullbordades först 1943 under författarens tid i exil i USA. Första uppsättningen gjordes 1943 av Schauspielhaus Zürich i Schweiz med musik och sånger Paul Dessau.

Pjäsen är ett exempel på episk teater och var inte menad att uppföras som traditionell "realistisk" teater.

[redigera] Roller

Förste guden
Andre guden
Tredje guden
Shen Te - ung fattig flicka, tidigare prostituerad
Shui Ta - hennes kusin
Yang Sun - en arbetslös flygpilot
Fru Yang - hans moder
Wang - en vattenförsäljare
Shu Fu - en rik barberare
Mi Tzu - en husägarinna
Fru Shin - en änka
Lin To - snickare

Den stora familjen:

Mannen
Hustrun
Systersonen
Brodern
Svägerskan
Farfadern
Lillpojken
Lo

Matthandlarparet:

Gubben
Gumman

Övriga:

Polisen
En gammal sköka
En buddhapräst
Den arbetslöse
Kyparen

Handlingen tilldrar sig i den halveuropeiserde staden Sezuan i Kina.

[redigera] Handling

Pjäsen börjar med att vettenförsäljaren Wang förklarar för publiken att han är i stadens utkanter för att invänta den förutspådda ankomsten av flera viktiga gudomligheter. Gudarna anländer och ber Wang ordna husrum åt dem för natten. De har rest långt och länge, men förgäves, de har inte lyckats hitta någon god människa, utan bemötts av girighet, ondska, oärlighet och egoism. På samma sätt blir de bemötta av alla i Sezuan, ingen har tid eller råd att bry sig om någon annan - förutom den unga fattiga flickan Shen Te, som inte vänder ryggen till en människa i nöd.

Shen Te belönas för sin gästfrihet, som gudarna ser som ett ecken på godhet. De ger henne en liten tobaksaffär i gåva, men också menat som ett test: kan Shen Te bibehålla sin godhet trots sin nyvunna rikedom? Om hon lyckas med uppgiften kommer gudarna återfå sin tro på mänskligheten.

Spoilervarning: Detaljer ur handlingen avslöjas nedan!

Shen Te givmildhet och generositet slår dock tillbaka på henne själv. Hon låter en fattig familj bo i butiken och affärsrörelsen blir snabbt konkursmässig. Tjuvar lockas dit vilket gör att polisen börjar övervaka affären. Shen Te låter sin manliga kusin Shui Ta ta över rörelsen för att ordna upp affärerna. Denne kusin är dock skapad av henne själv, med hjälp av herrkläder, en mask och en maskulin basröst ikläder hon sig rollen som Shui Ta. Kusinen anländer till butiken och förklarar att Shen Te tillfälligt lämnat stan för en kort resa och slänger artigt men bestämt ut snyltarna och återställer ordningen i tobaksaffären.

Shui Ta dyker först bara upp i verkligt desperata situationer, men under handlingens gång, då Shen Te får svårt att uppfylla kraven på henne och hålla löften till andra, så använder hon sig under allt längre perioder av sin kusins hjälp. Till slut verkar hans personlighet uppsluka och överta hennes. Shen Te är mjuk, medlidsam och känslosam till skillnad från Shui Ta som är okänslig och förnuftig, t.o.m. ondskefull, han verkar vara den ende av de två som klarar att överleva i den värld de lever i. På kort tid har han förvandlat hennes enkla butik till en stor tobaksfabrik med många anställda med Shui Ta som hård pådrivare.

Så småningom avslöjas dock Shen Tes rollspel och hon ställs inför rätta av ortsbefolkningen. I domarnas roller har dock har dock gudarna överaskande dykt upp igen. De ställs inför dilemmat som deras maktfullkomliga gudomliga ingripande har åstadkommit: goda gärningar var endast möjliga genom onda gärningar.

I slutet av pjäsen ges åskådarna ansvar för att hitta en lösning på pjäsens olösta problem. Hur kan en god människa leva i godhet i en värld som till största delen är ond? Författaren vill få åskådaren att ifrågasätta vårat nuvarande samhälle och att detta behöver förändras ifrån grunden.