Chris Benoit
Wikipedia
Christopher Michael Benoit (född 21 maj, 1967 i Montréal, Quebéc), är en fransk-kanadensisk showbrottare som för tillfället arbetar för WWE på fredagsshowen Smackdown, där han är håller ett eftertraktat mästerbälte, The United States Championship. Benoit, som växte upp i Edmonton, Alberta, är allmänt känd som en av de mest teknisk begåvade och skickliga brottare i världen, och en av de mest hängivna arbetare inom WWE. Han tränade i Calgary, Alberta under Stu Hart i hans "Dungeon" (samt i New Japan Dojo) och blev senare en av många som kom fram ifrån Stu's träning, tillsammans med Bret och Owen Hart, Davey Boy Smith, Lance Storm, Chris Jericho med flera. Han har hållt flera titlar inom flera föreningar inom professionell brottning, den mest prestigefyllda som han hållit är WWE's World Heavyweight Championship.
Innehåll |
[redigera] Tidiga karriären
Chris började sin karriär i Stu Hart's Stampede Wrestling Promotion. Han vann flera International Tag Team titlar och Brittiska samfunds titlar där, och hade en fantastisk serie med singelmatcher mot Johnny Smith, innan Stampedes frånfälle 1989, då han försvann för att arbeta för New Japan Pro Wrestling, med mask och under namnet The Pegasus Kid, en hyllning till hans idol och förebild, The Dynamite Kid. Han förlorade till slut sin mask i Mexiko och ändrade sitt ringnamn till Wild Pegasus. Under tiden i NJPW, landade han som fisken i vattnet i matcher mot Jushin Liger, Shinjiro Ohtani, Black Tiger (Eddie Guerrero), och El Samurai. När 1991 dök upp så vann han IWGP Junior Heavyweight title från Jushin Liger, hans första stora titel. Han förlorade till slut titel, och sin mask tillbaka till Liger. Han fortsatte och vann Super J Cup turneringen 1994 genom att vinna över sådana motståndare som Black Tiger och The Great Sasuke, och som till i dag räknas som en av de bästa brottningskorten genom alla tiderna, vilket statuerade hans status som en av de bästa tungviktsjuniorerna i världen.
Innan hans tid i Usa, hann han också med att tävla i Mexiko och Tyskland, där han vann några regionala mästerskap. Han tillbringade lite tid i WCW, men fick aldrig något fotfäste.
[redigera] Extreme Championship Wrestling
När det gäller hans permanenta tid i Usa, så skrev han på för Extreme Championship Wrestling. Under hans tid i ECW så blev han ombedd att lägga ner sin Pegasus gimmick för att senare bli kallad "The Canadian Crippler". Det sägs att detta uppfanns under en match när han bröt nacken på en annan brottare, Sabu, men sanningen är att Joey Styles som var kommentator för ECW då, kallade Benoit för "The Crippler" långt innan den matchen ens genomfördes. Detta skulle ändå skicka hans karriär högre, genom att vara någon som bryter av människor på mitten med sina händer. Paul Heyman ordnade så Benoit fick göra långa videor med monologer för att komma ur sitt skal och införa sig en mörk personlighet.
Senare fram, vann han tillsammans med Dean Malenko ECW's Tag Team Titlar ifrån Sabu och Tazmaniac. Efter vinsten, blev de initierade i faktionen "Triple Threat" tillsammans med ECW's Tungviktmästare, Shane Douglas. Detta skapade tillräckligt med spänningen för att få upp ögonen på WCW och WWF som senare skulle bli WWE. Benoit fick några försöks-matcher för WWF och var det första valet för att spela rollen som "The Ringmaster". (Denna tillföll Stone Cold Steve Austin senare.) Efter att ha haft svårigheter med att visa ett arbetstillstånd och fått höra att han inte hade någon chans att arbeta för WWF så beslöt han sig för att återvända till Japan för att sedan få höra om ett utbyte mellan NJPW/WCW. Detta ledde till att Benoit skrev på kontrakt för WCW sent 1995.
[redigera] World Championship Wrestling
Benoit blev snabbt medlem i det reformerade Four Horsemen, 1995, tillsammans med Ric Flair, Arn Anderson och Brian Pillman. När Pillman lämnade WCW abrupt för WWF, så blev Benoit placerade i en pågående fejd med Kevin Sullivan (som bokade matcherna), och bokade honom i en pågående fejd i vilken Benoit skulle ha haft en affär med Sullivans riktiga fru, Woman. Tvingad att tillbringa tid tillsammans för att få förhållandet att se verkligt ut genom att hålla varandras händer och dela hotellrum, så utvecklade de en verklig relation och en riktig affär mellan varandra. Nancy, som Woman egentligen heter, lämnade WCW 1997. Benoit besegrade Sullivan i en pensioneringsmatch, men Sullivan fortsatte att boka för att hålla tillbaka Benoit.
Senare samma år, startade Benoit en kraftig rivalitet med Booker T. De hade båda tränad för att få tag i WCW Television Championship, vilket båda vad oförmögna i att göra. Detta ledde till en tävling mellan dem båda som skulle sluta i att vinnaren fick en chans att måste mästaren i en match, vilket resulterade i den välkända Best-of-seven-series. Benoit vann de första tre matcherna, Booker de tre efter dem och de möttes med lika många vinster inför den sjunde och sista matchen, som sattes upp på The Great American Bash. Under matchen så blev domaren knockade av misstag och under tiden han låg nere så kom Bret Hart ner och försökte övertyga Benoit att gå med i New World Order, Benoit vägrade och berättade för domaren vad som hände, vilket resulterade i att Benoit blev diskvalificerad och Booker vann matchen. Han ansåg att det var en ihålig seger och begärde en ny match. Den matchen blev öppningsmatchen på The Great American Bash 1998. Vinnaren skulle få möta mästaren, Dave Finlay senare på samma gala. Båda gav sitt bästa, när båda Benoit levererade flera kast och Booker hårda sparkar. Det slutade med en Missile Dropkick ifrån Booker, och han fortsatte för att möta Dave Finlay samma kväll. Detta eleverade deras status som singel-brottare enormt och deras matcher låg ofta efter detta på toppsidan av kortet.
1999, så tog han tillbaka samarbetet med Dean Malenko och försökte vinna WCW's Tag Team titlar ifrån Raven och Perry Saturn i en serie matcher, vilka var några av de bästa det året. Senare så besegrade Benoit och Malenko, Curt Hennig och Barry Windham för att vinna titlar, och senare fram så vann han så vann han The United States titeln också. Han formade "Revolution" med Malenko, Saturn och Shane Douglas vid denna tiden och fick fram sitt budskap om att han var missnöjd med WCW.
Benoit's mest uppmärksammade match i WCW var mot Bret Hart på WCW Nitro oktober 1999 i Kansas City. Denna match var en hyllningsmatch till Owen Hart, Bret's bror. Matchen gick av stapeln i samma byggnad som Owen hade avlidit i. I november så möttes de igen i finalen för den vakanta världsmästartitel, han förlorade matchen, men fick en ny chans i Januari 2000 på galan Souled Out, han vann matchen emot Sid Vicious och vann titeln, men på grund av stridheter med Kevin Sullivan, så lämnade Benoit WCW, vilket gjorde att han gav upp sin titel.
Dagen där på, så lämnade Benoit WCW för WWF tillsammans med Eddie Guerrero, Perry Saturn och Dean Malenko i protest för att visa sitt missnöje med Kevin Sullivan.
[redigera] World Wrestling Federation
Två veckor efter att ha fått sina avskedspapper ifrån WCW gjorde de fyra sin WWF-debut på Raw och kom ut och attackerade New Age Outlaws. De kallade sig The Radicalz. Efter att gruppen blivit heel, så kastade Benoit i en fejd med Chris Jericho och Kurt Angle, och i April 2000 vann han sin första titel i WWF, the Intercontinental title. Eftersom han försvarade sin titel så ofta så skulle han bli känd som "the most fightingest Intercontinental Champion" i WWF historia. En hög-profils fejd med The Rock (Som var WWF-mästare då) fyllde ut resten av 2000. Benoit vann faktiskt WWF-titeln två gånger under 2000, men beslutet vändes alltid, och matcherna startades om eftersom Benoit fuskade.
Han återfick Interconinentelbältet sent 2000 och förlorade den senare till Chris Jericho på 2001's Royal Rumble i en "laddermatch". Han ändrade slutligen sin image till face och hade en match emot Kurt Angle på Wrestlemania X-Seven. De hade både en match, med mycket matt- och kedje-brottning, vilken Angle vann, via fusk, och startade genom detta en långgående fejd som involverade alla former av specialmatcher som finns, nästan. En av dem, var en "ultimate submission" match, i vilken Benoit vann med 4-3, på sudden death övertid. Detta ledde till en "Three falls" match på galan Judgement Day, där en av fallen var en "laddermatch", Angle vann efter att Edge och Christian involverat sig. I maj, så möttes de i en "Steel cage match" vilken Benoit var påväg att vinna, men Stone Cold stängde igen dörren mot Benoit's ansikte och Angle klättrade ut över buren på andra sidan.
I maj 2001 så skulle han gå samman med sin gamla rival, Chris Jericho, för att besegra Triple H och Stone Cold i en match för WWF's Tag Team Titlar. Samma vecka så bokade Vince Mcmahon de nya mästarna att försvara sig i en "TLC match" emot mästarna för den matchen, Edge och Christian, Hardy-Bröderna och Dudley-Bröderna. Detta var den första televiserade "TLC-matchen" och Benoit och Jericho vann den. Det fanns också en glömd "TLC-match" som mest sattes upp för att straffa dem. De höll titlarna en månad ungefär, för att förlora dem till Dudley-bröderna.
På King of the Ring 2001, så sattes han in i en Triple Threat-match mellan, WWF-mästaren Stone Cold och f.d Tag Team-partnern, Chris Jericho. I matchen så landade Benoit hårt på sin nacke, han genomförde nack-kirurgi under juni 2001. Han hade rubbat en disk som fragmenterade in i hans ryggrad. Det krävde ryggrad-fusion kirurgi och Benoit hamnade på skadelistan för resten av 2001. Skadan kan ses på varningsfilmerna.
[redigera] Återkomsten
Under den första WWE-lottningen blev han dragen av Vince Mcmahon för att vara del av den nya Smackdown-uppställningen, även om han fortfarande var på skade-listan. När han kom tillbaka så gjorde han det som en medlem av Raw, men senare så bytte både han och Eddie Guerrero till Smackdown genom en storylagd "öppen säsongs-byte", genom detta så tog Benoit med sin Interconintenal titel till Smackdown, men den fördes sedan tillbaka till Raw, efter att Rob van dam vann ett privilegium att utmana Benoit för titel, RVD vann som sagt och titeln gick tillbaka till Raw.
Efter att ha återvänt till Smackdown så blev han, tillsammans med Kurt Angle, den förste vinnaren av de nya WWE Tag Team titlarna som är exklusiva för Smackdown. De blev både face igen efter att ha förrått Los Guerreros. De skapade en fantastisk kombination, men kunde slutligen inte stå ut med varandra.
Angle vann sin tredje världstitel genom att besegra Big Show på galan Armageddon och Benoit mötte mästaren Angle på Royal Rumble 2003. Även om Benoit förlorade matchen, fick han en stående ovation. På Wrestlemania XIX så gick han samman med Rhyno emot WWE's Tag Team-mästarna Shelton Benjamin och Charlie Haas, Los Guerreros och också involverade i denna Triple Threat match, vilken Benjamin och Haas vann efter att de vunnit på fall mot Chavo Guerrero Jr i Los Guerreros.
Benoit stannade på mitten av kortet över de följande månaderna, i fejder med John Cena och Full Blooded Italians och det hände att han bildade Tag Team med Rhyno. I juni 2003, blev the United States Championship återupplivat och Benoit var med i turneringen för den vakanta titeln. Han besegrade först Rhyno, sedan Matt Hardy för att sedan förlora i final mot Eddie Guerrero. Benoit fortsatte nu med att jaga stora titlar och hade en stor höjning i popularitet. Han besegrade under de följande månaderna, A-Train, Big Show och Brock Lesnar genom att få dem att ge upp. General Chef för Smackdown Paul Heyman ville skada och straffa Benoit, så när Benoit vann en kval-match för Royal Rumble, fick han av Paul Heyman, första plats dvs. Benoit fick gå ut först.
[redigera] Världsmästare i Tungvikt
25 januari 2004, vann Chris Benoit Royal Rumble, genom att sist eliminera Big Show, och genom detta förtjäna ett Världstitel-tillfälle på Wrestlemania XX. Genom traditionen av den långvariga Royal Rumble matchen så får vinnaren en match mot mästaren på Wrestlemania, men genom att den dåvarande mästaren Brock Lesnar valde att bli exklusive till Smackdown, hösten 2002, så fanns nu två världstitlar inom WWE. Benoit exploaterade en kryphål, och utmanade Triple H, mästaren på Raw istället för mästaren på Smackdown. Benoit tillhörde Smackdown när han vann Royal Rumble.
Eftersom han vann på Royal Rumble, blev han den andre som vunnit matchen, även om de dragit nummer ett. (Shawn Michaels var den förste.) Benoit satte även rekordet för att vara med i matchen längst, passerade just Bob Backlund rekord, samt Ric Flairs rekord. Detta skulle sedan brytas av Rey Mysterio två år senare.
Även om matchen egentligen skulle vara en singelsmatch så protesterade Shawn Michaels som hade mött Triple H i en Last man standing match på Royal Rumble som hade slutat i resultatet oavgjort, han menade att han förtjänade titelmatchen. När det var dags för Benoit att skriva på kontraktet för att placera sig själv i titelmatchen, så gav Michaels Benoit en s.k Superkick (Michaels avslutare) och skrev på kontraket med sitt eget namn. Detta slutade med en Triple Threat match mellan Benoit, Michaels och Triple H, som var mästare.
Den 14 mars 2004, i vilket som ibland kallas en av de mest minnesvärda matcherna i WWE's historia, vann Benoit the World Heavyweight Championship genom att få Triple H att ge upp. Benoit använde sitt signaturgrepp, the Crippler Crossface. Detta markerar första gången en världstitelmatch avslutas i det avgörandet. Efter matchen firade Benoit med sin vän Eddie Guerrero, den då regerande WWE världsmästaren. De kom båda till WWE samma dag och stod nu båda i Madison Square Garden, som världsmästare.
Detta var Benoit's första officiella världstitel. Han vann den två gånger under 2000, Fully Loaded 2000 och Unforgiven 2000. Detta var den första äkta titeln, efter mycket överlagda beslut och andra saker i både WWE och WCW. Matchen som han vann titeln i blev upphöjd som av en årets bästa matcher. En returmatch på Backlash blev uppsatt i Benoit's hemstad, Edmonton, Alberta. Benoit vann genom att Michaels gav upp efter att Benoit satt Michaels i benlåset, som även var Bret Hart's signatur grepp, The Sharpshooter.
15 augusti 2004 förlorade Benoit världsmästartiteln till Randy Orton på galan Summerslam. Hans regerade med titel i fem månader och han hade sju gala-vinster i rad. Benoit startade sedan en fejd med Edge efter att Edge lämnat Benoit i en titelmatch för WWE World Tag Team titlar, på galan Taboo Tuesday, Benoit lyckades ändå vinna dem på egen hand. På Survivor series samma år så gick Benoit med i Randy Ortons lag, medan Edge gick med i Triple H's lag. Edge vann över Benoit på fall, efter en Pedigree som är Triple H's signaturkast. Benoit's lag vann slutligen. Deras rivaleri slutade vid New Years Revolution när Edge fejdade med Shawn Michaels och Benoit deltog i Royal Rumble. Benoit var även med i Money in the Bank-ladder matchen vid Wrestlemania 21, där han nästan vann, men förlorade efter att ha fått en stålstol i huvudet av Edge, detta återöppnade deras fejd och Edge vann över Benoit på Backlash 2005 efter att ha slagit ner honom med en tegelsten när domaren inte såg.
[redigera] Tillbaka till Smackdown
9 juni 2005 så blev Benoit dragen som den förste lottade mannen för att byta program. Benoit var med på ECW One night stand i en match emot Eddie Guerrero och levererade sedan en flygande skallning till Eric Bischoff, sin förre chef på både Raw och för WCW.
24 juli 2005 på The Great American Bash i Buffalo, New York så misslyckades Benoit med att vinna Usa-bältet från Orlando Jordan. Benoit mötte Jordan i en returmatch vid Summerslam samma år och besegrade Jordan på 25 sekunder genom sin Crippler Crossface. På de två följande Smackdown så besegrade Benoit Jordan igen på 23.4 sekunder, respektive 22.5 sekunder. Två veckor senare, vann Benoit igen på 49.8 sekunder.
Chris Benoit gjorde ett framträdande på Raw den 14 november (Filmad 13 november, samma dag som Eddie Guerrero avled.), för Guerreros hyllningsshow som involverade både Raw och Smackdown-brottare. Benoit var förkrossad av förlusten av sin bästa vän och uttalade sig öppet på en video att han älskade Eddie och saknade honom enormt. Benoit bröt ner i tårar under filmningen och sa att han aldrig skulle glömma Eddie. Samma vecka på Smackdown så möttes Triple H och Benoit i en hyllningsmatch, vilken Benoit vann och efter matchen så stod de två, samt Dean Malenko i ringen och pekade mot skyn för att salutera sin fallne kamrat.
Efter kontroversiellt titelförsvar mot Booker T satte Smackdowns Chef Theodor Long upp en Best-of-seven-series mellan de två. Booker vann de tre första, mest för att han fru lade sig i. Benoit var tvungen att vinna alla fyra som var kvar, men Booker fick en legitim skada i bäckenet, Booker tog in Randy Orton som sin ersättare i serien, Benoit vann över Orton på diskvalificering två gånger i rad och slutligen i den sjunde matchen så besegrades Benoit utav Orton och Booker, Bookers fru Sharmell och Orlando Jordan. Genom detta vann Booker Usa-bältet. Hur som helst så möttes de igen på No Way Out och Benoit vann genom Crippler Crossface för titeln, seriens ses som en väldigt uppskattad serie.
På Wrestlemania 22 förlorade Benoit Usa-titeln till JBL. Benoit använde returmatch-regeln den 14 april, och matchen placerades in en Steel Cage, matchen vann av JBL efter ett låg slag mot Benoit.
Benoit tog en plats i turneringen 2006 bara för att bli besegrad av Finlay i första ronden. På Judgement day så fick han revansch genom att få Finlay att ge upp till the Crippler Crossface. Matchen anses vara en kandidat till årets match 2006.
Benoit skadade sin axeln på en Liveshow och kommer ta lite tid ledigt. Inte mycket information förutom att skadan inte är allt för allvarlig. Detta sattes i kontext när han blev "skadad" av Mark Henry den 26 maj, 2006 på Smackdown. Benoit säger att han tänker komma tillbaka, bättre än någonsin.
Han har synts till på en utav Ohio Valley Wrestling shower, i Louisville, Kentucky. OVW är WWEs träningsförbund.
Han kom tillbaka på No Mercy och vann mot William Regal.
Följande Smackdown besegrade han Ken Kennedy för Usa-bältet, vilket statuerade hans femte regeringstid med detta mästarbälte.
[redigera] Wrestling fakta
[redigera] Avslutare och signaturgrepp
- Som Chris Benoit
-
- Crippler Crossface (Crossface hold)
- Diving headbutt
- Sharpshooter
- Three Amigos (Combination three vertical suplexes)
- Rolling German suplexes
- German Suplex
- Snap suplex
- Back Suplex
- Pendulum Backbreaker
- Backhand chop
- Dragon suplex
- Gutwrench suplex
- High lift belly to back suplex
- Lariat
- High speed powerbomb
- Forearm Tackle
- Various Armbars
- Som Pegasus Kid och Wild Pegasus
-
- Second rope tombstone piledriver
- Top rope Gutwrench suplex
- Top rope diving leg drop
- Med en Tag Team Partner
-
- Crossface och Walls of Jericho (med Chris Jericho)
- Crossface och Ankle Lock (med Kurt Angle)
- Crossface och Texas Cloverleaf (med Dean Malenko)
- Oftast med Four Horseman; så lades en stålstol på motståndaren och Benoit utförde en dykande skallning från topprepet.
[redigera] Ringnamn
- The Crippler
- The Canadian Crippler
- The Rabid Wolverine
- Toothless Aggression
