Bushman
Wikipedia
 |
Denna artikels kvalitet är ifrågasatt. |
| Förbättra gärna texten. Anledning: Ingen anledning angavs. Se diskussionssidan för mer information. Om ingen motivering skrivs på diskussionssidan löper denna varningsruta stor risk att plockas bort. |
Bushman (buschman, plur. bushmän, holl. bosjesmans, "skogsmänniskor", eller sanfolket, av san, för "bofast"), ett antal folkgrupper i södra Afrika, vilka av bantufolken kallas abatua e.dyl. En återstod av Afrikas urbefolkning.
Bushmännen kallas av grannarna i basutofolket baroa, "bågmän", eftersom de är beväpnade med bågar och pilar, ofta förgiftade med växtgift, varemot bantufolken förr använde kastklubba och spjut. De är småväxta (omkring 144 cm), nästan dvärglika, med gulaktig hy. Trots en ofta mager kropp är de i besittning av stor uthållighet. Genom en närmast unik förmåga (steatopygi) att lagra kroppsfett kan de klara sig i mycket ogästvänliga förhållanden. Bushmännen lever traditionellt nästan uteslutande av jakt, men är jaktbytet dåligt, håller de till godo med gräshoppor, ormar, ödlor, rötter; mycket omtyckt är vilda bins honung, som de med beundransvärt skarpsinne förstår att leta upp. På grund av sitt kringflackande levnadssätt saknar de traditionellt levande bushmännen fasta bostäder; de nöjer sig i allmänhet med hålor i jorden eller att soVa på bara marken med en fäll över sig. De strövar vanligen omkring i större eller mindre grupper utan något stamöverhuvud eller liknande. Märkvärdigt är deras sinne för musik, deras språktalang och begåning för målning, varom en mängd från dem härrörande avbildningar av djur och människor vittnar, avbildningar, som till konturerna är naturtrognare än på många egyptiska monument.
De religiösa begreppen är föga utvecklade, dock lär bushmännen ha en föreställning om ett högsta väsende. De olika buschmanstammarnas idiom visar så genomgripande olikheter, att de knappt kan betecknas som dialekter. I fonetiskt hänseende utmärker de sig i synnerhet genom sina smackljud (tungsmällar), som förekommer i nästan varje ord; de verkar vara ursprungliga för bushmännens språk och därifrån ha övergått även till hottentotternas. Med avseende på uppbyggnad har språket såväl prefix- som suffixbildning. Det verkar ha beteckningar endast för genitiv och pluralis, vilken senare uttrycks genom upprepning av ordet. Karakteristiskt är att det inte har räkneord längre än till tre. Inom Kapprovinsen har bushmännen levt dels i tjänst hos de vita, dels i otillgängliga bergstrakter eller på öde stäpper. Alla försök att sammanföra dem i kolonier liksom hottentotterna har misslyckats. Sannolikt är de tillsammans med akka och andra dvärgfolk i Ekvatorialafrika rester av ett urfolk av små kroppsdimensioner, som av de kraftigare och mera i politiska enheter grupperade sudan-, kongo- och bantufolken blivit sprängda isär och undanträngda till avsides liggande, skogrika eller ökenlika trakter av kontinenten.
