Bräss

Wikipedia

Brässen eller thymus är ett organ som sitter högt upp i människans bröstkorg. Den är en körtel med viktiga funktioner under utvecklingen av immunförsvaret tidigt i människans liv. Under puberteten tillbakabildas organet, och körteln är avsevärt mindre hos vuxna.

Brässen hos andra däggdjur har använts som mat. Exempelvis kalvbräss har brukat användas till frikadeller.

[redigera] Funktion

Brässen är en viktig del av immunförsvaret. I brässen mognar lymfocyter till T-celler - T:et i T-cell står för thymus. En av brässens viktigaste funktioner är selektionen av T-celler; dessa tillverkas av många olika sorter, men bara en del får finnas kvar. Selektionen innebär både att de som är funktionella får vara kvar och icke fungerade celler väljs bort (negativ selektion), men också att T-celler som reagerar på något som är kroppseget väljs bort. Detta är viktigt, eftersom autoreaktiva T-celler annars skulle angripa själva kroppen. De celler som klarar båda typerna av selektion släpps ut i blodbanan för att utgöra en väsentlig del av det normala immunförsvaret. Den negativa funktionen fungerar inte till 100 %, och en del T-celler slipper igenom brässens kontroll och kommer ut i blodet trots att de är autoreaktiva. Det finns dock perifera mekanismer för att hålla sådana T-celler i schack. Teorier om hur detta går till inkluderar anergi, att dessa celler försätts i ett inaktivt tillstånd, att de tas död på av andra celler, att dendritceller kan ta upp det kroppsegna antigenet och presentera det för den autoreaktiva T-cellen varvid denna luras att själva begå apoptos (kontrollerad celldöd), och att regulatoriska T-celler eller supressor-T-celler håller de autoreaktiva T-cellerna i kontroll. Om dessa mekanismer fallerar, uppstår autoimmuna sjukdomar.

[redigera] Anatomi

Brässen är rosa-grå till färgen, mjuk, och har en ojämn yta. Den ligger högt upp i bröstkorgen (thorax) bakom bröstbenet (sternum), strax ovanför hjärtat. Körteln skiljs från aortabågen och de stora blodkärlen genom ett lager av bindväv, fascia. Den är ungefär 5 centimeter lång, 4 centimeter bred och ungefär 6 millimeter tjock. Vid födseln väger den ungefär 15 gram, och vid puberteten ungefär 35. Efter detta krymper brässen allteftersom så att en 25-åring har en bräss som väger 25 gram, en 60-åring mindre än 14 gram, och en 79-årings bräss ungefär 6 gram. Brässen består i allmänhet av två lober (delar) som ligger i närkontakt med varandra. Ibland sitter de ihop till en större enhet, och ibland skiljs de åt av en tredje lob. Dessa lober framträder mindre tydligt hos en tillbakabildad bräss hos vuxna.

[redigera] Sjukdomar

Ungefär 10 % av patienter som lider av myasthenia gravis har en tumör i brässen. Tumörer i brässen kan gå oupptäckta länge, eftersom det finns gott om plats för dem att växa. Symptomen förväxlas med bronkit. Patienten kan få en besvärande hosta om tumören trycker på hostnerven.