Blue moon

Wikipedia

	Denna artikel behöver wikiformateras.
	Hjälp gärna till med den här och andra artiklar som saknar wikiformatering.

Denna artikel behandlar det astronomiska fenomenet Blue Moon, för övriga betydelser, se förgreningssidan Blue Moon

Blue moon är ett uttryck som inte går att rakt av översätta till svenska som blå måne. Det engelska uttrycket betyder väldigt sällan, och engelskans once in a blue moon betyder ungefär vart hundrade år. Mest jämförbart blir det om vi på svenska säger lika troligt som att månen är en ost. Den betydelse som verkar självklar är att månen (inte nödvändigtvis fullmånen) ser ovanligt blåaktig ut, något som är mycket sällsynt. Det fenomenet kan bero på till exempel dammpartiklar i atmosfären som kan finnas efter till exempel vulkanutbrott. Det inträffade efter skogsbränder i Sverige 1950, i Kanada 1951 och efter eruption i Krakatoa 1883 då månen såg blå ut i nära två år. En sådan blå måne kan knappast fastställas i tidsmässigt i förväg.

Uttrycket blue moon har istället flera olika betydelser:

• en vanlig fras för en unik händelse som har mycket lite med månen att göra
• beskrivning av en viss färg på månen som oftast är gulaktig och sällan blåaktig
• fullmånen har i engelsk folklore fått det namnet
• blue moon är en udda beteckning på en udda fullmåne som helt saknar ett svenskt namn.

Det finns två definitioner på en Blue Moon

• en relativt modern definition, då den andra fullmånen i en kalendermånad avses. Den första fullmånen måste då uppträda precis vid, eller i början av, en månad så att nästa fullmåne infaller under samma månad.

Den här förklaringen har uppstått genom ett misstag begånget år 1946 av tidskriften Sky and Telescope [1], mer om det finns artikeln What's a Blue Moon?].

• en äldre definition där Blue Moon är den tredje fullmånen i ett kvartal med fyra fullmånar. Det nämndes åren 1829 till 1937 i the Maine Farmer's Almanac och stämmer inte med den ”modernare” förklaringen.

Oregelbundenheten när det gäller en extra måne har att göra med den kristna kyrkokalendern, gregorianska kalendern. Vissa år har en extra fullmåne, tretton istället för tolv. Månens identitet var viktig eftersom den till exempel avgjorde vilket datum påsken inföll. Ett år med tretton fullmånar gjorde kalendern skev eftersom det bara fanns namn för tolv månader. Varje månad i kalendern hade i genomsnitt 29,5306 dygn, den synodiska månaden eller lunation. Varje månad utom februari är längre än så, därigenom händer det relativt sällan. En kalendarisk Blue moon uppträder i genomsnitt var 2,72:a år. Genom att kalla den extra, trettonde, månen blue moon kunde kyrkokalenderns uppläggning behållas. Den genomsnittliga tidsrymden mellan två fullmånar är 29,5 dagar och februari har oftast 28 dagar. De månader det oftast sker att fullmånen uppträder två gånger är januari och mars. Det har att göra med den korta månad som ligger mellan dem. Om en fullmåne uppträder precis i slutet av januari är det möjligt att nästa fullmåne inte infaller förrän i början av mars. Februari är avgörande för det fenomen som inträffar var nittonde år. Då har nämligen både januari och mars fullmåne två gånger och februari ingen alls. Ingen blue moon alls kommer att infalla åren 2006, 2011, 2014 och 2017. De åren är det alltså 12 fullmånar fördelade på 12 månader. Senast en extra måne, eller en blue moon, inföll enligt den gamla definitionen var 31 juli 2004, den andra fullmånen i juli. 2005 och 2006 ingen alls och de kommande två kalendariska Blue moons beräknas infalla 30 juni 2007 och 31 december 2009.

För att få mer förklaringar se Inconstant Moon [2].

Den mer moderna definitionen av blue moon är egentligen inte så meningsfull. Den visar ändå på ett intressant astronomiskt fenomen. Att två fullmånar råkar infalla samma månad är ganska skickligt rent matematiskt med tanke på att det är 29,5 dygn mellan dem.

Blue moon infaller:

• Augusti 2005, tredje fullmånen i ett kvartal med fyra fullmånar.
• 30 juni 2007, andra fullmånen i juni.
• Maj 2008]], tredje fullmånen i ett kvartal med fyra fullmånar.
• 31 december 2009, andra fullmånen i december.
• November 2010, tredje fullmånen i ett kvartal med fyra fullmånar.

Tidszoner. Varje fullmåne uppstår samtidigt överallt, men klockor och kalendrar är inte lika. En kväll 31 augusti i Europa är det tidig morgon 1 september i Australien. Alltså kan det inträffa att när vi i Sverige ser den extra månen, ser invånarna i Sydney bara en vanlig fullmåne. Problemet med tiden justeras genom att astronomer och kalendermakare över hela världen utgår från Greenwichtid (GMT/UTC) eller IAT (International Atomic Time).

När vi tittar på månen utan hjälp av teleskop ser månen ut att vara full i nästan tre dygn så det här har ingen praktisk betydelse för oss betraktare.