Backsvala

Wikipedia

?Backsvala Status i världen: Livskraftig (lc) Status i Sverige: Missgynnad

Systematik
Domän:	Eukaryoter
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Fåglar Aves
Ordning:	Tättingar Passeriformes
Familj:	Svalor Hirundinidae
Släkte:	Riparia
Art:	Backsvala
Vetenskapligt namn
§Riparia riparia Auktor: Linné, 1758


Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Backsvala (Riparia riparia) är en fågel inom familjen svalor. Vissa delar in den i 4 underater medan andra i så många som åtta.

Innehåll

1 Beskrivning
2 Utbredning och taxonomi
- 2.1 Underarter och deras häckningsområden
- 2.2 Backsvala i Sverige
3 Beteende och häckning
4 Namn
5 Externa länkar

[redigera] Beskrivning

Stjärtens sidopennor är korta, därför är stjärten grundare kluven än på många andra svalor. Tårna och tarserna är nästan nakna. De övre kroppsdelarna och ett brett tvärband över bröstet är gråbruna, undre delarna vita, vingarna och stjärten svartbruna. Den är cirka 12-13 cm lång, har ett vingspann på mellan 27-29 cm och väger cirka 14 gram och är därmed den minsta svalan i Sverige.

[redigera] Utbredning och taxonomi

Backsvala, som är en flyttfågel, häckar över stora delar av norra halvklotet och har sina vinterkvarter i varmare tropiska delar på södra halvklotet.

[redigera] Underarter och deras häckningsområden

R. r. riparia - Nordamerika, Europa samt västra och centrala Asien.
R. r. innominata - sydöstra Kazakstan.
R. r. ijimae - östra Asien.
R. r. shelleyi - Egypten.
R. r. eilata - okänt häckningsområde; har endast setts under flyttningen i Israel.

[redigera] Backsvala i Sverige

I Sverige häckar de oregelbundet med ganska allmänt över hela Sverige och de flyttar till sina övervintringsområden i tropiska Afrika under augusti och september. De anländer igen till Sverige under maj månad.

[redigera] Beteende och häckning

Backsvalans karakteristiska bohålor i en sandbrink

Till skillnad från andra svalor uppsöker den inte bebyggelse. Den häckar i kollonier i närheten av vatten och de gräver med stor hastighet över en meter långa, vågräta gångar in i sluttande jordbrinkar och sandbackar för att där lägga sina ägg. Den ses ofta i stora flockar och lever av insekter som fångas i flykten.