Anders Carl Rutström

Wikipedia

Anders Carl Rutström, född 30 november 1721 i Luleå Gammelstad, död 20 oktober 1772. Son till en karolin, varför han fick namnet Carl efter Karl XII, död just den 30 november, och Anders som hade namnsdag då. Ledamoten i Svenska Akademien Carl Birger Rutström var son till R.

Prästvigd 1745. Teologie doktor vid universitetet i Greifswald. Kyrkoherde i Hedvig Eleonora församling i Stockholm 1756. Ivrig förkunnare (herrnhutare) och politiker (hattpartiet). Avsattt från sitt ämbete som kyrkoherde 1756, Landsförvisad (Hamburg) 1767-1770. Död i häktet på Stockholms slott 1772, där han satt för att Gustav III:s statskupp skulle gå smidigare (Rutström var motståndare till kungamakten).

Flitig sångförfattare, med många nummer i samlingen Sions Nya Sånger från 1778 (även kallad "Rutströms sånger"), varifrån många tagits in i Sionstoner, Svenska Missionsförbundets sångbok 1920 (SMF 1920) och Lova Herren. De förekommer även bl.a. i den tidigare utgivna Herde-Rösten 1892.

[redigera] Sånger

Ack kära! så säg, huru slapp du så väl igenom i Sionstoner 1889 som nr 743
Det står att Gud är död 1762 (?) (Lova Herren nr 339)
Du härliga låga och eviga ljus 1767 (Lova Herren nr 78)
En gång, en gång, en gång skall något härligt hända (SMF 1920 nr 479)
En gång, ja kanske snart 1754 (Lova herren nr 713)
Ett barn är oss fött (SMF 1920 nr 93)
Fördolde Gud, du ursprungskälla 1759 (Lova Herren nr 24)
Hjertans Jesus, i ditt hjerta i Herde-Rösten 1892 som nr 63 under rubriken "Trygghet:"
Hugsvala mitt hjärta, barmhärtige Gud 1767 (Lova herren nr 571)
Jesus ande, tala 1756 (Lova herren, Läsesång nr 4)
Kom, huldaste förbarmare i Segertoner 1930 som nr 17
Lammets folk och Sions fränder i Herde-Rösten 1892 som nr 377 under rubriken "Frälsta skaror:" Diktad 1754.
Nu bort med annat allt 1754 (Lova herren nr 439)
Nu går ett nådigt Herrens år 1754 (Lova herren nr 134)
Nu är jag glad och hjärtligt nöjd 1754 (Lova herren, Läsesång nr 10)
När jag i tron min Jesus ser i Svensk söndagsskolsångbok 1908 som nr 346 under rubriken "XXXI Avslutningssånger"
Skall jag mitt hjärtas tro bekänna 1756 (Lova herren, Läsesång nr 7)
Ur stoftet blev i Herrens hand
Vad annan lön än skam och ve 1767 (Lova herren, Läsesång nr 13)
Vem är en sådan Gud som vår
Välsignad den dagen (Sionstoner 1889 nr 36)