Amning

Wikipedia

En kvinna som ammar sitt barn

Amning är det ursprungliga sättet att förse ett litet barn med mat genom att låta det suga på mammans bröst, även kallat "att ge bröstet". Bröstmjölken bildas hos den gravida kvinnan under graviditetens sista tid och produktionen ökas genom den stimulans som barnets sugande utgör.

I modern tid har olika skolor inom barnavård gällt i olika perioder, vad gäller om amning ska ske när barnet verkar hungrigt och skriker (så kallad fri amning) eller efter en tidsplan, ungefär var fjärde timme under dygnets vakna tid. Nyfödda barn behöver emellertid mat oftare än så och amningen bör och kan pågå dygnet runt om barnet verkar behöva det. Det gäller särskilt barn med låg födelsevikt.

Bröstmjölkens speciella sammansättning tillfredsställer alla barnets behov under de första levnadsmånaderna och anses dessutom ha många medicinska fördelar framför modersmjölksersättning. En fungerande amning stärker samhörighetskänslan mellan mor och barn men kan i sin tur leda till att pappan känner sig utanför. Amning förutsätter moderns fysiska närvaro i hög grad och inte alla kvinnor tycker att det är det bästa sättet att livnära sitt barn på längre än en mycket begränsad tid. Rekommendationerna för hur lång amningstiden bör vara innan annan mat ges till barnet varierar både genom tiderna och i olika kulturer.

Motsvarande begrepp för vad barnet gör är dia och att kvinnan ger di.

[redigera] Externa länkar

Den mänskliga fortplantningen
Könsorgan \| Samlag \| Befruktning \| Graviditetstest \| Preventivmedel \| Graviditet \| Livmoder \| Moderkaka \| Foster \| Navelsträng \| Abort \| Missfall \| Foglossning \| Barnmorska \| Obstetrik \| Förlossning \| Barn \| Kejsarsnitt \| PKU \| Amning \| Tvillingar