Alexandrin
Wikipedia
Alexandrin (efter fornfranskt epos om Alexander den store) är ett sexfotat versmått med förmodat ursprung i den franska klassicismen. Användes flitigt i Sverige under 1700- och 1800-talet av till exempel Bellman. Den (ursprungliga) franska alexandrinen följer samma mönster som hexameter men med stigande versfötter. Den svenska Alexandrinen är stikisk, utan strofer men med rader som rimmar parvis, där varje rad består av sex jamber med en cesur efter tredje versfoten.
När franska diktare ville översätta de klassiska eposen på hexameter från grekiska hade de svårt att få ihop tillräckligt många fallande versfötter. Man löste problemet genom att helt enkelt ersätta de fallande versfötterna med stigande. I Franrike beskrivs sålunda ofta hexameter som sexfotat versmått med stigande rytm, något som Aristoteles skulle ansett opassande för heroisk diktning.
När det franska versmåttet började användas i Sverige skulle det användas med franskklassicismens gravallvarliga ämnesbehandling, vardagliga och låga ord fick inte förekomma. Bellman hörde väl till de som bäst behärskade den svenska stikiska versionen, men han använde den ofta parodiskt i sin ordensdiktning:
Exempel
Ur Bellmans En ovädersskildring ur Bacchi fest, sjette sången firad 1771, den 4 october
Skall jag / slå i / en sup, |/ så hän- /der det / ibland,
At Joph /ur med / blixt |/slår flas/kan ur /min hand
Och jag /insvep-/es grymt |/ i natt /ens svar-/ta sky- /ar.
Knall! Åsk-/an slog/ ett slag,|/ slog ner/ i vå- /ra by- /ar
