AB Stjernfors-Ställdalen
Wikipedia
AB Stjernfors-Ställdalen, tidigare järn- och skogsindustriföretag i västra Bergslagen (Ljusnarsbergs kommun). Företaget bildades 1896 och uppgick i Stora Kopparbergs Bergslags AB 1961.
Innehåll |
[redigera] Historia
[redigera] Bolaget bildas
Aktiebolaget Stjernfors-Ställdalen bildades i början av år 1896 då Krokfors Aktiebolag och Stjernfors Intressenters Aktiebolag gick samman.
Krokfors AB hade bildats 1888 i samband med att Krokfors Bolag och Krokfors Gjuteribolag gått samman. Verksamheten bestod då av en mekanisk verkstad och gjuteri. 1889 anlade det nybildade bolaget en mindre trämassefabrik, s.k. träsliperi, i Ställdalen.
Stjernfors Intressenters AB hade sitt ursprung i ett kopparverk anlagt i mitten av 1600-talet vid egendomen Stjärnfors i Ljusnarsbergs socken. Bruket inköptes 1756 av assessor Anders Victorin. Senare kom Stjärnfors att ägas bl.a. grosshandlaren H. J. Wallis i Stockholm, vars arvingar sålde det till greve J. A. Mörner. Efter dennes död det övergick det till hans broder greve H. S. Mörner, vilken 1886 skänkte egendomen till sina barn. Detta ledde till bildandet av Stjernfors Intressenters AB. Bolagets styrelseordförande blev P.M. Carlberg, som även då var verkställande direktör för Krokfors AB. Samma år anlades också ett träsliperi i anslutning till järnbruket.
Vid tidpunkten för bildande av AB Stjernfors-Ställdalen var dock järnbruket vid Stjärnfors under avvecklande, slutligen 1905. Istället anlades en kraftstation på platsen, vilken fortfarande är i drift. Järnframställningen koncentrerades istället till Ställdalen, där en hytta funnits sedan slutet av 1700-talet. 1896, samma år som Stjernfors-Ställdalen bildades, byggdes även ett nytt pappersbruk i Ställdalen.
[redigera] Verksamheten utökas med Bredsjö Bruk
1906 förvärvades Stjernfors-Ställdalen av brukspatronen Lars Larssons bolag Aktiebolaget Bredsjö Bruk, vilket resulterade i en större om- och utbyggnad av bruket i Ställdalen. Pappersbruket byggdes ut och kompletterades med en sulfitfabrik. AB Bredsjö Bruk gick i konkurs 1910, och dess tillgångar och verksamheter övergick därmed till AB Stjernfors-Ställdalen. Det betydde att bl.a. Bredsjö bruk och Södra Hyttan/Nya Hjulsjöhyttan i Hjulsjö socken förvärvades tillsammans med Ösjöbergs och Rishöjdbergs gruvor.
1919 nedlades hyttorna i Ställdalen och Hjulsjö (d.v.s. Södra Hyttan). Även Rishöjdbergsfältets gruvor lades ned samma år. Järnframställningen koncentrerades nu helt till bruket i Bredsjö. Hyttan där moderniserades fullständigt i slutet av 1930-talet efter en brand. Även vid gruvan i Ösjöberg skedde investeringar, ex. en ny gruvlave 1938 och ett nytt kross- och sovringsverk 1941. Också de skogsindustriella anläggningarna i Ställdalen hade moderniserats och utbyggts ett flertal gånger. I början av 1950-talet hade företaget ca 800 anställda.
[redigera] Stora Kopparberg köper Stjernfors-Ställdalen
Den stora förändringen kom 1961 då Stjernfors-Ställdalen köptes upp av Stora Kopparbergs Bergslags AB. Pappersbruket i Ställdalen och de mycket omfattande skogsarealerna inordnades Stora Kopparbergs organisation. Däremot var man inte intresserad av att fortsätta driva bruket i Bredsjö vidare, vilket nedlades 1962. Som en direkt följd av detta lades även gruvan i Ösjöberg ned två år senare.
STORA (Stora Kopparbergs Bergslag) avyttrade pappersbruket i Ställdalen 1990, och sedan år 2000 ingår det i den finländska industrikoncernen Ahlström. Vid bruket tillverkas numera fibertygsprodukter, bl.a. för sjukvården. Antalet anställda har dock halverats på fem år från strax över 200 till ca. 100.
[redigera] Se även
[redigera] Litteraturförteckning
- Landeholm/Eriksson. Atlas över Sveriges bergslag - Noraskogs Bergslag. 2001.
- Stora Kopparbergs Bergslags AB. 1963.
- Nordisk Familjebok, Första och andra utgåvan. 1876-1926.
- www.storaenso.com
- www.dagensarbete.se
