Warrant
Wikipedia
Warrant definieras som ett finansiellt instrument (option) som är utfärdat på en specifik aktie, med specifika villkor och en löptid som normalt överstiger ett år. En Warrant kan sägas vara ett mellanting mellan en aktie, och dess relativt trygga långsiktighet, och en standardiserad option med dess korta löptid och karaktäristiska hävstångseffekt.
Innehåll |
[redigera] Köp- och säljwarranter
Det finns två typer av warranter, säljwarranter och köpwarranter. Säljwarranter ger ägaren rätt att sälja ett visst antal av den underliggnade aktien till ett förutbestämt pris medan köpwarranten ger ägaren rätt att köpa ett visst antal av den underliggande aktien till ett förutbestämt pris. Warranter kan handlas på börsen som vilket annat värdepapper som helst under warrantens löptid.
Exempel: Banken "likvidamedel" utfärdar en köpwarrant som ger ägaren rättighet att köpa aktier i ett företag, som vi i detta fall kallar ”Money AB”, för 10€ per aktie. Låt oss nu anta att Money AB:s pris per aktie på börsen är 8€. Detta gör warranten billig eftersom warranten gav oss rätt att köpa aktier i Money AB för 10€, d.v.s. 2€ dyrare än priset på börsen. Efter köpet av warranten stiger priset på Money AB:s aktie, av olika orsaker, till priset 12€ per aktie. Detta påverkr vår warrants pris possitivt eftersom warranten fortfarande ger oss rätten att köpa Money AB:s aktier för 10€, d.v.s. 2€ billigare än priset på börsen. Om warranten vi köpt är av typen "amerikansk warrant" (se nedan) kan vi nu välja att hålla kvar warranten (vänta på att den eventuellt stiger ytterligare i värde), eller kräva att få byta in warranten mot likvida medel (d.v.s. mot pengar), eller så kan vi kräva att få så många andelar av Money AB:s aktier som warranten ger oss rätt till, för det förutbestämda priset 10€, eller så kunde vi försöka sälja warranten vidare till en tredje person. Säljwarranter fungerar tvärtom d.v.s. den ger oss rättighet att sälja den underliggande aktien till förutbestämt pris. I exemplet ovan skulle vi ha gått på förlust om warranten varit en säljwarrant och Money AB:s aktiekurs skulle ha stigit till samma nivå (12€ per aktie) eftersom warranten fortfarande givit oss rätt att sälja den underliggande aktien för 10€ medan priset på den underliggande aktien på börsen var 12€, d.v.s. 2€ billigare.
[redigera] Amerikanska och europeiska warranter
Både sälj- och köpwarranter delas i sin tur upp i ”amerikanska warranter och europeiska warranter”. Dessa skall dock inte blandas ihop med kontinenterna eftersom både amerikanska- och europeiska warranter kan handlas i respektive kontinent. Skillnaden mellan dessa är att amerikanska warranter ger ägaren rätt att sälja resp. köpa den underliggande aktien, till det förutbestämda priset, när som helst under warrantens löptid medan handel med den underliggande aktien för en europeisk warrant endast sker vid warrantens föfallodag. Alternativt kan man lösa in warranten mot likvidamedel (pengar) istället för att handla med den underliggande aktien. Detta kan man när som hellst göra med en amerikansk warrant medan denna rättighet endast uppstår vid förfallodagen på en europeisk warrant.
Om den underliggande aktiens värde för en viss köpwarrant ligger under priset som warranten gav en rättighet att köpa aktien för vid warrantens förfallodag blir warranten värdelös. Detta betyder att hela det satsade kapitalet går förlorat.
Exempel: Om företaget ”Money AB” på börsen har priset 8€ per aktie och vi äger en viss köpwarrant som ger oss rättigheten att köpa aktier i företaget för 10€ (2€ dyrare än börsens pris) förfaller warranten som värdelös på warrantens förfallodag och hela kapitalet som vi satsat på warranten går förlorat. Dock kan aldrig warrantens värde bli negativt d.v.s. banken som utfärdar warranten i fråga kan aldrig kräva mer pengar än vad vi frånbörjan satsat. Samma gäller för säljwarranter: om företaget Money AB:s aktie på börsen har priset 12€ och vår säljwarrant ger oss rättigheten att sälja aktien ifråga för 10€ (2€ billigare än börsens pris) förfaller warranten som värdelös vid warrantens förfallodag.
Även om tanken bakom warranter från början varit att skydda aktieägare mot fluktueringar (rörelser) i börskursen kan man handla warranter utan att äga den underliggande aktien. D.v.s. man kan köpa en säljwarrant även om man inte äger aktien som warranten ger en rätt att sälja, alternativt köpa en köpwarrant även om man inte tänkt köpa aktien som warranten ger en rättighet att köpa).
Vinstmöjligheten på warranter är enorm eftersom små prisändringar på börssen i den underliggande aktien kan mångdubbla warrantens värde men likaså är risken vid handel av warranter stor eftersom warrantens värde på mycket kort tid kan bli en bråkdel av det ursprungliga värdet.
[redigera] Warranter på Helsingforsbörsen
Man kan utgående från namnet på warranter bestämma vilket det underliggande företaget är, warrantens löptid, vilken bank som utfärdat warranten, priset för den underliggande aktien samt om warranten är av typen köp- eller säljwarrant. Exempel: namnet på warranten ”NES 061215 NRD 27 o” som säljs på Helsingforsbörsen (16 november 2006) ger följande information:
NES – förkortning av namnet på det underliggande företaget, i detta fall Neste Oil Oyj
061215 – warrantens förfallo datum, 15 december 2006
NRD – förkortning på banken som utfärdat warranten, i detta fall Nordea Bank
27 – priset som warranten ger en rättighet att handla den underliggande aktien för
o – köp- eller säljwarrant, i detta fall köpwarrant (o ”osto” (finska för: köp), m ”myynti” (finska för: sälj”))
--Matte 85 16 november 2006 kl. 15.17 (CET)
