Västergötlands landskapsvapen
Wikipedia
Västergötlands landskapsvapen är: I av svart och guld ginstyckat fält ett lejon av motsatta tinkturer med röd beväring, därest dylik skall komma till användning, i övre vänstra och i nedre hörnet av fältets svarta del åtföljt av en stjärna av silver. Vapnet kröns i likhet med alla landskapsvapen av en hertiglig krona.
Lejon i "styckad" sköld förekom redan under 1200-talet i vapnet för Tyrgils Knutsson, västgötsk lagman. I den äldsta kända bilden från 1562 är vapnet försett med fyra stjärnor och dessa hade åtta uddar, och vapnet fanns med vid Gustav Vasas liktåg 1560. 1885 fastställdes vapnet i sin nuvarande form. Vapnet ingår tillsammans med Göteborgs stadsvapen samt Bohusläns och Dalslands landskapsvapen i vapnet för Västra Götalands län. Tidigare fördes vapnet även av Skaraborgs län, och ingick tillsammans med Dalslands landskapsvapen i vapnet för Älvsborgs län.
