Tupel
Wikipedia
Inom matematiken är en tupel en ändlig objektsekvens, vars komponenter har var för sig en bestämd typ. En tupel bestående av n objekt kallas "n-tupel". Till exempel kan 4-tupeln vars komponenter är PERSON, ÅR, MÅNAD, DAG användas för att registrera att en person är född på en viss dag i en viss månad i ett visst år.
Tupler används för att beskriva matematiska objekt som består av komponenter. Till exempel kan en graf definieras som en tupel (V, E) där V är en mängd noder och E en delmängd av V × V som betecknar grafens kanter.
De huvudsakliga egenskaper som skiljer en tupel från till exempel en mängd är
- tupler kan innehålla ett objekt fler än en gång
- objekten har en specifierad ordning inom tupeln.
[redigera] Inom datalogi
I datalogiska sammanhang har tupel flera betydelser. I funktionella språk och i några andra programspråk är en tupel ett dataobjekt som innehåller ett flertal objekt, mycket likt en matematisk tupel. Ett sådant objekt kallas även för post.
Eiffel har tupelbegreppet inbyggt i språket. Typen
TUPLE [X, Y, Z]
har, som värden, 3-tupler, där det första elementet har typen X, andra elementet typen Y, och tredje elementet typen Z.
I några programspråk, och särskilt inom databasteorin, definieras en tupel som en finit funktion som avbildar fältnamn till ett särskilt värde. Avsikten är densamma som i matematiken, nämligen att visa att ett visst (möjligtvis abstrakt) objekt består av vissa komponenter och/eller har vissa egenskaper (attribut). Komponenterna eller attributen identifieras med hjälp av fältens namn, inte position, vilket ofta leder till ett användarvänligare utseende.
Ett exempel på en tupel kan vara:
- (namn: "Lisa", ålder:21)
som är en funktion som avbildar fältnamnet "namn" till strängen "Lisa" och fältnamnet "ålder" till heltalet 21. Notera att komponenternas ordning är inte relevant; samma tupel kan skrivas
- (ålder:21, namn:"Lisa")
