Web - Amazon

We provide Linux to the World


We support WINRAR [What is this] - [Download .exe file(s) for Windows]

CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Audiobooks by Valerio Di Stefano: Single Download - Complete Download [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Alphabetical Download  [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Download Instructions

Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
SN1-reaktion - Wikipedia, den fria encyklopedin

SN1-reaktion

Wikipedia

SN1-reaktionen är en organkemisk substitutionsreaktion. Namnet kommer från att det är en unimolekylär nukleofil substitution. SN1-reaktioner förekommer främst i sekundära och teritiära alkoholer och halider.

Innehåll

[redigera] Reaktionsmekanism

Reaktionen kan indela i två huvudsakliga steg:

  • 1. Den lämnade gruppen lämnar substratet, varpå en karbokatjon bildas. Detta är det långsamma och hastighetsbestämmande steget, eftersom laddningsseparationen har en hög energibarriär.
  • 2. Nukleofilen som förekommer i hög koncentration (ofta lösningsmedlet) attackerar den uppkomna karbokatjonen.

Ett inledande steg med protonering av hydroxylgruppen om substratet är en alkohol och ett avslutande steg med deprotonering om produkten är en alkohol, kan tilläggas.

Eftersom karbokatjoner saknar stereocentrum och attacken lika gärna sker på båda sidor, leder reaktionen till racemerisering av stereokemin.

[redigera] Kinetik

Som nyss nämnts förekommer två steg SN1-reaktionen (bortsett från protonering/deprotonering vissa fall). Eftersom det hastighetsbestämmande steget är oberoende av nukleofilen, så ger detta ett hastighetsuttryck:

reaktionshastighet = k[S]

där [S] är koncentrationen av substratet, och k är hastighetskonstanten.

[redigera] Betingelser

Då karbokatjoner är mycket reaktiva intermediärer är det viltigt att koncentrationen nukleofilen är hög, eftersom allt som kan tänkas vara nukleofil kan reagera (t.ex. lösningsmedlet). Reaktionen utförs bäst i polära protiska lösningsmedel, vilket kan vara en nackdel eftersom dessa ofta är bra nukleofiler, men om nukleofilen går att använda som lösningsmedel är detta mycket gynnsamt.

En SN1-reaktion sker snabbast vid ett tertiärt kol, långsammare vid ett sekundärt, och sällan alls vid ett primärt. Detta har sin grund i två faktorer: Dels att motsvarande karbokatjoner är stabilare än primära (genom induktiv effekt från fler alkylgrupper). Dels är dessa substrat betydligt mer steriskt hindrade än primära. Nukleofilen får svårt att närma sig kolatomen från ”baksidan” alltså en SN2-attack; detta ger tid till det mer tidskrävande steg ett i SN1-reaktionen. E1-reaktionen är en konkurrerande reaktion.

[redigera] Se även

Our "Network":

Project Gutenberg
https://gutenberg.classicistranieri.com

Encyclopaedia Britannica 1911
https://encyclopaediabritannica.classicistranieri.com

Librivox Audiobooks
https://librivox.classicistranieri.com

Linux Distributions
https://old.classicistranieri.com

Magnatune (MP3 Music)
https://magnatune.classicistranieri.com

Static Wikipedia (June 2008)
https://wikipedia.classicistranieri.com

Static Wikipedia (March 2008)
https://wikipedia2007.classicistranieri.com/mar2008/

Static Wikipedia (2007)
https://wikipedia2007.classicistranieri.com

Static Wikipedia (2006)
https://wikipedia2006.classicistranieri.com

Liber Liber
https://liberliber.classicistranieri.com

ZIM Files for Kiwix
https://zim.classicistranieri.com


Other Websites:

Bach - Goldberg Variations
https://www.goldbergvariations.org

Lazarillo de Tormes
https://www.lazarillodetormes.org

Madame Bovary
https://www.madamebovary.org

Il Fu Mattia Pascal
https://www.mattiapascal.it

The Voice in the Desert
https://www.thevoiceinthedesert.org

Confessione d'un amore fascista
https://www.amorefascista.it

Malinverno
https://www.malinverno.org

Debito formativo
https://www.debitoformativo.it

Adina Spire
https://www.adinaspire.com