Rekombination (biologi)
Wikipedia
Genetisk rekombination (kallas även överkorsning) innebär att en del av en DNA sträng byts ut mot en annan stäng eller tränger sig in i en annan sekvens med DNA kod. Detta kan delas upp i tre delar:
- Homolog/generell rekombination
- Platsspecifik rekombination
- Transposition
Innehåll |
[redigera] Homolog rekombination
Den viktigaste typen av rekombination i våra celler är Homolog rekombination. Det är den process som gör att arvmassan mellan mammans och pappans kromosomer kan blandas så att avkomman får unika kromosomer. Detta sker i Meiosen efter att kromosomerna har kopierats men innan de dras isär för att hamna i var sin cell.
Den Homologa rekombination sker genom ett ömsesidigt utbyte av gener mellan två kromosomer. När kromosomerna ligger precis bredvis varandra kan ena delen av DNA strängen går över till den andra kromosomen och vice versa. Detta område kallas heteroduplex. Om rekombinationen inte går längre än till detta steg så blir det bara en kort bit av DNA strängen som har hamnat på den andra kromosomen och då kallas detta för icke-rekombinant heteroduplex och medför bara mindre förändring. Om däremot även den andra delen av DNA spiralen byter till den andra kromosomen så kallas det rekombinant heteroduplex.
[redigera] Platsspecifik rekombination
En främmande kromosom öppnas upp och en ny bit DNA tränger sig in i den kromosomen som därmed blir större. Detta sker med hjälp av ett visst enzym. Detta används av bakteriofager för att bryta ner bakterier.
[redigera] Transposition
Kan delas upp i två undergrupper, DNA-transposition och RNA-transposition.
[redigera] DNA-transposition
Förekommer främst i prokaryota celler.
[redigera] RNA-transposition
Förekommer främst i eukaryota celler. DNA strängen klyvs med en nukleas och RNA strängen (retrotransposon) fungerar som mall för att bygga upp tomrumet. Strängarna fogas sedan samman med ligas.
[redigera] Reparering
Om DNA är skadat och en bit fattas vid replikationen så kan rekombination användas för att fylla ut tomrummet.
