Realism
Wikipedia
Realism är överlag benämning på något som utgår från verkligheten.
Innehåll |
[redigera] Filosofi
Realism inom filosofin har en rad betydelser. Den ontologiskt realistiska riktningen menar att tingens egenskaper existerar oberoende av om vi varseblir dem eller ej. Realism står då i opposition till nominalism och idealism. Inom matematikfilosofi är realism detsamma som platonism. Vidare kan realism stå i motsats till instrumentalism inom vetenskapsteorin och går då ut på att vetenskapliga teorier och teoretiska entiteter faktiskt existerar. När man inom vetenskapsteorin (eller vetenskapsfilosofin) talar om naturlagar skiljer sig realisterna från regularitetsteoretikerna vilka menar att det enda som existerar är regulariteter eller regelbundenheter, och inte några nödvändiga lagar.
[redigera] Litteratur
- Se särskild artikel om realismen inom litteraturen.
Realismen som litterär epok varade från omkring 1830 till 1860. Den betecknas av en strävan efter att skildra omvärlden så realistiskt som möjligt, det vill säga ur ett mer eller mindre objektivt och vetenskapligt perspektiv. Ett exempel är romanen Pappa Goriot av Honoré de Balzac och ses närmast som ett tydligt exempel på Balzacs detaljrealism. Realismen uppkom som en direkt opposition mot romantiken och dess fantasi och naturmystik.
[redigera] Film
Inom filmen förekom bland annat socialrealism och neorealism.
[redigera] Statsvetenskap
Inom den statsvetenskapliga teoribildningen om internationella relationer betecknar realism olika riktningar som betonar "realpolitik" och strategi framför ett allt för stort betonande av ideella mål. Den traditionella realismen utgår från en pessimistisk syn på människan, och är på så sätt besläktad med konservatismen. En nyare variant, neorealismen, betonar det internationella politiska systemets anarkiska struktur. Detta gör att den internationella politiken enligt realisterna påminner om det "naturtillstånd" utan regering som finns hos många klassiska filosofer. Inom den praktiska politiken rekommenderar realismen en utrikespolitik som främjar det nationella intresset, genom bl a lämpliga strategiska allianser.
