Rättsmedel
Wikipedia
Denna artikel bör utökas med interwikilänkar till artiklar om samma ämne på andra språkversioner av Wikipedia. Hjälp Wikipedia genom att lägga till sådana länkar!
Rättsmedel (lat. remedia iuris), avser inom juridiken medel att komma till sin rätt. Som en teknisk processrättslig term har ordet en långt mer begränsad innebörd och betyder de av rättegångsbalken anvisade medlen att få domstols dom och beslut underkastade ny domstolsprövning samt, eventuellt, upphävda eller ändrade.
Man indelar rättsmedlen i ordinära och extraordinära. De ordinära rättsmedlen är sådana, som i vanliga fall får anlitas, vilkas användande således inte är beroende av betingelser, som inte regelmässigt föreligger. Deras ändamål är att hindra beslutet från att utveckla sin fulla verkan, från att vinna rättskraft.
De extraordinära rättsmedlen får endast undantagsvis, under vissa strängt begränsade förutsättningar, användas; de bereder tillfälle till att få beslut, som redan betraktas som definitiva, underkastade ny prövning.
En annan indelning av rättsmedlen är den i devolutiva och ickedevolutiva. De förra gör målet anhängigt vid en annan, högre domstol än den, som redan dömt; de senare medför målets återupptagande vid samma domstol, som redan haft befattning med detsamma.
I svensk rätt finnas följande ordinära rättsmedel: återvinning, vad, revisionsansökning och besvär. De är alla utom återvinning devolutiva. Återvinning intar jämväl i övrigt en särskild ställning bland de ordinära rättsmedlen; detta rättsmedel har ett mycket begränsat användningsområde, det står nämligen endast en tredskovis dömd svarande till buds. Extraordinära rättsmedel är resning och återbrytande av dom, som vunnit laga kraft. Dessutom kan man till denna sistnämnda kategori hänföra nullitetsbesvär; de exceptionella förutsättningar, under vilka detta rättsmedel får komma till användning, förlänar det en extraordinär karaktär.
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)
