Oscarskyrkan
Wikipedia
Oscarskyrkan Församlingskyrka i Oscars församling. Den ligger på Narvavägen 6 i stadsdelen Östermalm, Stockholm.
Arkitekt är Gustaf Hermansson. Kyrkan invigdes 1903.
Innehåll |
[redigera] Ursprung
Kyrkan har fått sitt namn efter kung Oscar II med anledning av hans 25-årsjubileum som regent. Den 11 december 1897 lade han grundstenen till kyrkan.
Exteriören är i stort den samma sedan 1903, medan interiören har nära nog skövlats med hela den stil Hermansson byggde upp. Redan från början blev arkitekten hårt kritiserad av belakare till nygotiken.
[redigera] Kyrkobyggnaden
Kyrkan är byggd i råhuggen gråvit kalksten och uppförd i nygotisk stil. Formen är den treskeppiga hallkyrkan med korta korsarmar och ett, liksom i många engelska kyrkor, rakslutet kor. Över mittskeppet reser sig spetsågevalven med markerade ribbor. Sidoskeppen avgränsas mot mittskeppet av rödaktiga granitkolonner och har längsgående läktare.
Två restaureringar har genomförts inne i kyrkan. Den första 1921-22, under Lars Israel Wahlmans ledning. Då ersattes de ursprungliga, enkelt glasade fönstrena med Emanuel Vigelands glasmålningar. I tre år arbetade den norske konstnären med dem och först 1929 var alla på plats. I de 33 fönstren har Vigeland, påverkad av den stora medeltida glasmålaren i de franska katedralerna, mest den i Chartres, tolkat tanken att Nya Testamentet ligger fördolt i det Gamla och det Gamla Testamentet öppnar sig i det Nya.
I mittskeppet utbyttes de fyra glänsande mässingskronorna mot tre tora kronor i ek med en reflexbelysning som mera lät valven komma till sin rätt
Den nuvarande predikstolen i kalksten tillkom vid den första restaureringen. Dess ljudtak är dock ursprungligt.
Valvmålningarna avlägsnades vid nästa resaurering, 1954-56, som leddes av Otar Hökerberg.
På läktarnas östväggar finns åtta skulpturer av Gunnar Torhamn, som tidigare var placerad på mittskeppets kapitäl.
I Oscar lillkyrka finns ett altarkors och en dopfunt i glas. Båda skapade av glaskonstnären Ebba von Wachenfeldt 1997 till invigningen av lillkyrkan som tidigare var gravkapell.
[redigera] Inventarier
[redigera] Orgeln
Huvudorgen är en av Sveriges största, ursprungligen gjord av Marcussen & Søn, Aabenraa, Danmark, 1949. Omändrad av Bruno Christensen & Sønner,Tinglev, Danmark 1980. Den har 78 stämmor fördelade på fyra manualer och pedal. Kororgel: Bruno Christensen & Sønner, Tinglev, Danmark 1980, 4 stämmor
[redigera] Altaret
Hermanssons nygotiska altaruppsats fick vid den andra restaureringen lämna plats för en ny i guldbrons, modellerad av John Lundqvist. Dess form är inspirerad av senmedeltidens rektangulära tredelade altarskåp och är utförd i hög relief, delvis med fristående figurer.
Figurerna i altararet visar livet och döden. I mitten ses den triumferande Kristus inom en mandorla, omgiven av djur och tillbedjande människor. Till vänstra finns en man, en kvinna och ett barn framför livets träd. Till höger en man som vänt livet ryggen och ytterligare en som sjunkit ihop av ålder och umbäranden. Över dem svävar dödens ängel med fladdrande klädnand och väldiga vingar.
Altarringen är den ursprungliga från 1903, ritad av Hermansson.
[redigera] Dopfunten
Den nuvarande dopfunten av mattslipad kalksten från Brunflo utfördes 1957 av skulptören John Lundqvist för det nya dopkapellet. Cuppan, som är rund, har uptill prytts med ett avrundat brett tandsnitt samt, i hög relief, en duva på ena sidan och ett Kristusmonogram på den andra.
[redigera] Dekorationerna
Vid restaureringen 1921-22 tillförde dekoratören Filip Månsson målningar i kor och valv vilka gav sin karaktär åt kyrkan. Dessa för tanken till svensk kurbitstradition, i vilken den kyrkliga symboliken sattes in. Av hans dekorationer har kormålningarna bevarats.