Omloppsbana
Wikipedia
Omloppsbana kallas en elliptisk bana runt ett dominerande gravitationscentrum, sådan att ett föremål som initialt tvingas in i banan med en given hastighet sedan kan fortsätta att följa banan med gravitiation som enda påverkande kraft.
Innehåll |
[redigera] Allmänt
För varje given omloppsbana finns det en hastighet som ett föremål i banan måste hålla. Om ett föremål ligger i banan men rör sig för sakta kommer det att ramla ned, och om det rör sig snabbare kommer det att fortsätta ut i rymden.
Den omloppsbana kring jorden som har egenskapen att ett föremål i omloppsbanan rör sig ett varv runt jorden på ett dygn kallas den geostationära omloppsbanan. Om en satellit placeras i denna bana (och snurrar åt rätt håll) kommer den alltid befinna sig på samma plats på himlavalvet vilket innebär att statiska antenner kan riktas mot satelliten. I prinicip all satellit-TV bygger på denna typ av satelliter.
[redigera] Typer
Beroende på banans parametrar kan den klassifieras i olika typer:
[redigera] Geostationär bana
Geostationära eller geosynkrona banor är cirkulära omloppsbanor som kretsar i ekvatorplanet med samma omloppstid som planetens rotationstid. Den kombinerade effekten blir att föremålet verkar "sväva" över samma fläck över ekvatorn. Denna typ av banor är vanlig hos telekommunikations- och väderlekssatelliter där det är viktigt att satelliten befinner sig på samma position relativt Jorden.
[redigera] Polär bana
Polära banor är omloppsbanor där föremålet färdas huvudsakligen över polerna, snarare än över ekvatorn. Dessa banor är vanliga hos rymdfarkoster där man vill kunna observera hela planetens yta, som t.ex. spionsatelliter. Om banans omloppstid inte är en jämn multipel av planetens rotationstid, kommer varje "svep" som banan gör att gå över en annorlunda del av planetytan. Så småningom leder detta till att hela planetytan överflygs. Rymdsonden Magellan hade en högt excentrisk polär omloppsbana runt Venus, ifrån vilken den kartlade över 98% av planetens yta med radar.
[redigera] Solsynkron bana
Solsynkrona banor är speciella polära banor som används när man vill att rymdfarkosten skall genomföra fotografisk observation. Genom exakt vinkling av banan kan man se till att vinkeln solen-planeten-satelliten har konstant vinkel. Fotografiska spionsatelliter och kartläggningssonder (som t.ex. Mars Global Surveyor) runt andra planeter använder sig av solsynkrona banor.
[redigera] Molnijabana
Molnijabanor används för att uppnå några av fördelarna hos geostationära banor när det är för kostsamt att placera farkoster i just geostationära banor, oftast när uppskjutningsplatsen befinner sig på en hög breddgrad som t.ex. Baikonur eller Esrange.
