Mikael Gustaf Anckarsvärd

Wikipedia

Mikael Gustaf Anckarsvärd, född i Kalmar den 25 mars 1792, död den 3 maj 1878, överintendent, tecknare och litograf.

Redan tidigt började han studera vid krigsskolan i Karlberg och var vid Adlersparrerevolutionen utbrott 1809, som ledde till Gustav IV Adolf avsättande, fänrik vid norska arméfördelningen. Mellan åren 1813 och 1814 var han med Svea livgardesregementet på fälttågen i Tyskland och Norge och 1829 blev han adjutant hos kung Karl XIV Johan och hade inom regementet avancerat till major och inom armén till överstelöjnant, när han 1844 på egen begäran begärde avsked ur krigstjänsten.

Han började tidigt att ägna sig åt teckning och måleri. 1819 företog han en studieresa till Paris och vidare till Rom. Efter återkomsten till Sverige 1822, företog han även konstresor i Sverige och Norge, däribland Gotland. Ett resultat av dessa resor blev planchverken: Visby ruiner; Sveriges märkvärdigaste ruiner, och Svenska och Norska utsikter, där han i båda fallen själv gjort gravyrerna.

1832 grundade han, tillsammans med greve Axel Gabriel Bielke och Per Axel Nyström, den allra första svenska konstföreningen. 1844 utnämndes Anckarsvärd till överintendent och ordförande (så kallad preses) i Kungliga Akademien för de fria konsterna, som han fungerade som fram till och med 1858.

[redigera] Källa

• runeberg.org - Svenskt biografiskt handlexikon