Mellanhand
Wikipedia
 |
 |
| Vänster hands metakarpalben, volar och medial vy. Bilder: Wikimedia Commons. (GFDL) |
 |
| Handens skelett. Uppifrån och ned: Handlov (carpus), mellanhand (metacarpus) samt fingrarnas falanger (phalanges digiti). Muskelfästen markerade i rött. Illustration: Gray's Anatomy, 1918. (PD) |
Mellanhand (latin: metacarpus) är i människans kropp den del av handen som avgränsas av handflatan (palma manus) och handryggen (dorsum manus) och som ledar uppåt (proximalt) mot handloven (carpus) och handleden (art. radiocarpea) och nedåt (distalt) mot fingrarna (digiti manus) och knoglederna (art. metacarpophalangeae).
[redigera] Skelett
I mellanhanden finns fem mellanhandsben eller metakarpalben (os metacarpalis):
- Första metakarpalbenet (ossa metacarpalia I)
- Andra metakarpalbenet (ossa metacarpalia II)
- Tredje metakarpalbenet (ossa metacarpalia III)
- Fjärde metakarpalbenet (ossa metacarpalia IV)
- Femte metakarpalbenet (ossa metacarpalia V)
Det första metakarpalbenet är kortare än de övriga. Dessutom är det mer riktat inåt mot de övriga (inåtroterat) och har därmed betydligt större rörlighet i sidled (adduktion/abduktion) vilket gör att tummen (pollex) kan föras ihop med samtliga andra fingrar.
Det femte metakarpalbenet är kortare än de tre övriga ulnara benen vilket gör att lillfingret (digitus minimus) sitter längre in (proximalt) på handen.
[redigera] Muskler
I mellanhanden finns de muskler som abducerar (för isär) och adducerar (för ihop) fingrarna:
- Tenar (thenar) - Tummens muskelgrupp
- Hypotenar (hypothenar) - Lillfingrets muskelgrupp
- Lumbrikalmusklerna (Mm. lumbricales)
- Interosseusmusklerna (Mm. interossei)
