Malingsbo-Kloten
Wikipedia
Malingsbo-Kloten är samlingsbegrepp för hela det område mellan riksvägarna 50, 68 och 66 som 1977 avsattes av regeringen för att främja det rörliga friluftslivet i gränslandet mellan Örebro, Dalarna och Västmanlands län. Berörda kommuner är Lindesberg, Ljusnarsberg, Ludvika, Smedjebacken, Fagersta och Skinnskatteberg.
Innehåll |
[redigera] Historia
Hela skogslandskapet blev exploaterat för bergshantering i hyttor och hammare vilka alla avvecklades mer eller mindre för hundra år sedan. Den biologiska norrlandsgränsen skär tvärs igenom området, på diagonalen, och man finner allt mellan slättlandskap och norrländska tallhedar. Den odlingsbara jorden kämpar mot växtzonens begränsningar och antalet bönder är i dagsläget få.
Området bär spår av både bergshanteringen från 1800-talet och det svedjebruk som inflyttade finnar ägnade sig åt på 1600-talet. Föga anade kanske dessa att fortfarande efter 400 år skulle det finnas små tjärnar som heter Paskalampi och Väckalampa.
[redigera] Friluftsliv
I områdets kärna finns byarna Malingsbo, Kloten och Björsjö och kring dessa bildades ett naturreservat redan när det större naturvårdsområdet skapades 1977. Idag finns ett brett utbud av aktiviteter och boendemöjligheter för fiske, friluftsliv och konferensverksamhet med vildmarksprägel.
[redigera] Skötsel
Skyddsstatusen gavs namnet naturvårdsområde och skötselplanen angav att bebyggelse och exploatering skulle prövas utifrån aspekten att inte störa det rörliga friluftslivets förutsättningar samtidigt som ett aktivt skogsbruk inte skulle hindras i området. I och med den nya miljöbalkens införande (ev år 2000) ersattes alla tidigare naturvårdsområden i Sverige med skyddsstatus naturreservat.
Området har genom åren anslagits medel från Naturvårdsverket till markägaren Sveaskog för att utvecklat förutsättningar för friluftsliv med ett stort antal stigar, leder, vindkojor och rastplatser. Med hänvisning till skyddsstatusen gäller inte allemansrätten i området, utan man har därmed möjlighet att styra övernattningsställen till gamla skogskojor från flottningstid och skogsarbete samt genom bygget av campingmöjligheter på olika ställen i skogen med sanitära möjligheter. Utan dessa möjligheter att reglera vistelsen i området är det sannolikt att slitaget hade blivit oproportionerligt stort och extremt kostsamt att hantera.
