Liu Shaoqi
Wikipedia
Liu Shaoqi (kinesiska: 刘少奇 pinyin: Liú Shàoqí), född 24 november 1898 i ett välbärgat bondhem i Yinshan, provinsen Hunan, Kina, död 12 november 1969, kinesisk politiker, revolutionär, president i Kina från 1959 till 1968.
Liu Shaoqi, som hade gått i samma skola i Changsha som Mao Zedong och redan 1921 gått med i det då nybildade kommunistpartet, hörde tillsammans med Peng Dehuai och Deng Xiaoping tilll den grupp i den kinesiska partiledningen som var kritisk till Mao Zedongs politik i slutet av 1950-talet. Liu, som med en skolning från Moskva var kritisk utifrån ett klassiskt marxist-leninistiskt perspektiv - och som ersatt Mao som Kinas president 1959 - blev det främsta politiska målet för Mao under kulturrevolutionen (1966-1976). Han ersattes av Lin Biao som vice ordförande i Kommunistpartiet 1966 och stämplades offentligt som "förrädare", "Kinas Chrusjtjov" och "den störste högervägstagaren i ledning". Liu Shaoqi greps 1967, uteslöts från partiet 1968 och försvann från offentligheten som en icke-person. Först efter Maos död 1976 blev det känt att Liu dött i en isoleringscell i Kaifeng till följd av medicinsk vanvård (diabetes och lunginflammation) redan 1969. Han upprättades av Deng Xiaoping 1980 och fick då även en postum statsbegravning.