Lisebergs landeri
Wikipedia
|
| Göteborgs historia |
|---|
Lisebergs landeri, var ett landeri i Göteborg, vars huvudbyggnad fortfarande finns kvar, och som låg på delar av det område där nöjesparken Liseberg ligger i dag.
Redan tidigt i Göteborgs historia användes området kring Liseberg bland annat till kolonilotter eftersom marken var bördig. Från mitten av 1700-talet arrenderades området av rådman Jakob Bratt som främst använde området för att odla tobak. De första byggnaderna som då uppfördes på området var främst till för att lagra tobak. Genom dessa odlingar tillsammans med tobaksodlingar på Heden och i Hedåsområdet var Göteborg i det närmaste självförsörjt på pip- och tuggtobak. År 1783 blev det dock svår missväxt och plantagerna lades ner. 30 år innan denna händelse hade Bratt avlidit och hans släktingar hade sålt landeriet till köpmannen Johan Anders Lamberg. Han döpte området efter sin fru Elisabeth Söderberg som han själv kallade för Lisa. Först hette landeriet Lisas berg som senare blev Liseberg. Lamberg anlade en park och byggde det hus som fortfarande finns kvar och som kallas Landeriet, som paret använde som sommarstuga. Han uppförde även den första mangårdsbyggnaden som också finns kvar och som idag används som kontorsbyggnad. År 1801 uppfördes en andra mangårdsbyggnad som i dagsläget används som värdshus.
Senare köpte John Nonnen Liseberg och prydde hela parken med Dahlior och vildvin. Två av hans döttrar bodde kvar på Liseberg ända tills de dog en bit in på 1900-talet.
År 1908 köpte Göteborgs stad Landeriet och i och med Jubileumsutställningen 1923 byggdes nöjesparken Liseberg som öppnade den 8 maj 1923.
