Leopold Gmelin

Wikipedia

Leopold Gmelin, född 1788, död 1853, kemist och son till Johann Friedrich Gmelin. Han utnämndes 1814 till extra ordinarie och 1817 till ordinarie professor i kemi och medicin i Heidelberg. G. inlade stora förtjänster inom den organiska och särskildt den fysiologiska kemin genom de tillsammans med F. Tiedemann anställda undersökningarna över matsmältningen. Bland annat så upptäckte han 1822 ferricyankalium och introducerade namnen ester och keton i kemin. Han insåg även tidigt behovet av ett stort kemiskt samlingsverk och utgav 1817-19 Handbuch der theoretischen Chemie. Detta verk har sedan dess utkommit i ständigt nya upplagor och bär sedan 8:e upplagan (1924-80) namnet Gmelins Handbuch der anorganischen Chemie och omfattar 430 band med 132000 sidor text. Sedan 1981 sker fortsatt utgiving av supplementband endast på engelska.
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. ^(Not)