Kusken

Wikipedia

Kusken
Större karta
Latinskt namn	Auriga
Förkortning	Aur
Genitiv	Aurigae
Rektascension	6 h
Deklination	40°
Synlig i breddgraderna	Mellan 90° och −40°
Syns bäst	Maj
Yta - Total	Rankad 21 657 kvadratgrader
Antal stjärnor med skenbar magnitud < 3	4
Ljusstarkaste stjärnan - Skenbar magnitud	Capella 0.08
Meteorsvärmar	α Aurigiderna δ Aurigiderna
Angränsande stjärnbilder	Giraffen Perseus Oxen Tvillingarna Lodjuret

Kusken (Auriga) är en stjärnbild i norra himmelssfären. Den var en av de 48 stjärnbilderna som uppräknades av Ptolemaios och räknas som en av de 88 moderna stjärnbilderna. Dess ljusstarkaste stjärna är Capella, som är associerad med den mytologiska geten Amalthea. De tre stjärnorna Epsilon, Zeta and Eta Aurigae kallas Haedi (Killingarna). Den är också Dalarnas landskapsstjärnbild.

[redigera] Sevärdheter

Två egendomliga dubbelstjärnor, ε Aurigae och ζ Aurigae. ε Aurigae är en av de märkligaste dubbelstjärnorna. Omloppstiden är ungefär 27 år, med förmörkelser som varar ungefär 18 månader. Den synliga komponenten är en gulaktig superjätte med spektraltypen F. Den andra stjärnans spektraltyp är okänd. ζ Aurigae har en omloppstid på 970 dagar. Huvudstjärnan är en superjätte med spektraltypen K, och följeslagaren är en stjärna i huvudserien med spektraltyp B. Båda dessa system befinner sig i ett sällsynt skede i dubbelstjärnors utveckling, eftersom komponenterna är i ett kortvarigt och aktivt utveckligsstadium.

Kusken innehåller tre ljusstarka öppna stjärnhopar, M36, M37 och M38.

[redigera] Mytologi

Stjärnbilden kan spåras till Babylonien då den kallades Rukubi, vagnen. Romarna förknippade stjärnbilden med Erichthonios, Hefaistos/Vulcanus och Athenas/Minervas förlamade son, som uppfann fyrspannsvagnen.