Kryssare

Wikipedia

Kryssare (från holländskans Kruiser, "någonting som korsar") är ett stort örlogsfartyg som kan slåss mot flera objekt samtidigt. Historiskt sett ansågs kryssare vara de minsta fartyg som egenhändigt kunde utföra operationer — jagare krävde vanligtvis stöd utifrån (till exempel i form av stödfartyg) — men i modern tid har denna skillnad utraderats. I modern krigföring har kryssaren nästan helt försvunnit, och dess roller har tagits över av jagare.

Innehåll 1 Terminologi 2 Kryssartyper 2.1 Elswick-kryssaren 2.2 Torpedkryssare 2.3 Pansarkryssare 2.3.1 Pansardäckskryssare 2.4 Den lätta kryssaren 2.4.1 Begränsningar 2.4.1.1 Washingtonkryssaren 2.4.1.2 Londonkryssaren 2.4.1.3 De tyska pansarskeppen 2.4.2 Flottiljledare 2.5 Luftvärnskryssare 2.6 Slagkryssare 2.7 Tunga kryssare 2.8 Hjälpkryssare 2.9 Flygplanskryssare

[redigera] Terminologi

Till termen kryssare räknas både:

1. större, snabbseglande handelsfartyg, och
2. örlogsfartyg i storleksklass mellan slagskepp och jagare,

till vars huvuduppgifter hör att utföra spanings- och bevakningstjänst till sjöss, förstöra fiendens sjöhandel, blockera eller i övrigt oroa hans kust samt skydda egen sjöhandel och kust; härtill kommer på senare tiden för mindre kryssare uppgiften att skydda egen huvudstyrka för anfall från fientliga jagare och torpedbåtar. I äldre tider förrättades kryssartjänsten av snabbseglande fregatter och korvetter eller t o m ännu mindre fartyg, såsom briggar. Vid ångmaskinens införande i örlogsflottorna övertogs kryssaruppgifterna av ångfregatter och ångkorvetter. För att kunna utföra sina uppgifter utrustas kryssarna med synnerligen kraftiga maskiner, betydligt bränsleförråd, i äldre tid med kraftigt artilleri samt torpedbestyckning numera kraftig robotbestyckning. Man eftersträvar även att ge kryssarna en hög grad av sjöduglighet.

[redigera] Kryssartyper

[redigera] Elswick-kryssaren

Elswick-kryssartypen fick sitt namn av skeppsvarvet Armstrong Whitworth som var beläget i Elswick, Storbritannien. Detta varv skapade sig ett rykte som kryssarbyggare år 1885 när kryssaren Esmeralda färdigställdes för Chiles räkning. Fartyget var nyskapande: bland annat hade man tagit bort back, poop och brädgången. Artilleriet utgjordes av 254 mm pjäser för- och akterut och 152 mm pjäser midskepps. Fartygets däck var helt pansartäckt och man kunde uppnå en hastighet om 18 knop — allt detta med ett deplacement under 3 000 ton. Under de två följande årtiondena kom denna kryssartyp att vara förebild när man kombinerade svårt artilleri och hög fart med litet deplacement.

[redigera] Torpedkryssare

[redigera] Pansarkryssare

I början av 1900-talet indelade man kryssarna in i två typer på urval av befintligheten av pansarskydd:

1. pansarkryssare som hade såväl sidopansar som pansardäck och pansardäckskryssare
2. opansrade kryssare, som saknade sidopansar, men hade pansardäck.

Båda typerna hade i allmänhet pansarskyddade utrymmen för artilleri, langning och stridstorn.

[redigera] Pansardäckskryssare

[redigera] Den lätta kryssaren

Lätta kryssare; ca 2 000-10 000 ton, vanlig beväpning 75-155mm artilleri och torpeder. Beväpningen är ofta medelsvårt artilleri, torpeder och luftvärn samt ibland även eget spaningsflyg.

[redigera] Begränsningar

[redigera] Washingtonkryssaren

[redigera] Londonkryssaren

[redigera] De tyska pansarskeppen

[redigera] Flottiljledare

[redigera] Luftvärnskryssare

Luftvärnskryssare. Beväpningen är ofta medelsvårt artilleri, torpeder och luftvärn samt ibland även eget spaningsflyg.

[redigera] Slagkryssare

Före och under det andra världskriget delade man istället in kryssarna i olika klasser på basis av deplacement och beväpning eller uppgift:

Slagkryssare; till storleken som ett slagskepp men mindre bepansrat till förmån för ett starkare maskineri och högre fart. Beväpningen ligger i slagskeppsklass med tungt artilleri i 30cm klassen. Byggda för att slå ut fiendens kryssare och patrullera världshaven, dock kom dom ofta att insättas mot fientliga slagskepp där deras svaga pansar ofta resulterade i katastrofala förluster.

En slagkryssare är och förblir en kryssare dock betydligt större och dyrare än tunga kryssare även om den väldigt mycket liknar ett slagskepp så kan den inte konkurrera i slaglinjen med dessa fartyg.

[redigera] Tunga kryssare

Tunga kryssare; ca 10 000-30 000 tons deplacement, vanlig beväpning var 75-240mm artilleri och torpeder. Beväpningen är ofta medelsvårt artilleri, torpeder och luftvärn samt ibland även eget spaningsflyg.

[redigera] Hjälpkryssare

Civila fartyg som tagits i militärtjänst, snabbgående handelsfartyg och färjor var vanligt. Beväpningen är nästan alltid av äldre modell taget ut förråd då idén med fartyget är att få ett hjälpligt örlogsfartyg i tjänst snabbt. Luftvärn och medelsvårt artilleri var vanligt förekommande dock saknade fartygen alltsom oftast någon effektiv eldledning.

[redigera] Flygplanskryssare

Tidvis har olika flottor även experimenterat med flygplanskryssare. Ett exempel på detta är den svenska HMS Gotland.