Konventikel
Wikipedia
Konventikel (lat. conventiculum, dim. av conventus, "sammankomst"), religiös uppbyggelsesammankomst av frikyrklig art.
Dylika sammankomster framkallades av pietismen. Dennas upphovsman, Philipp Jakob Spener, förordade bl.a. för att höja det religiösa livet sammankomster av mera privat natur (collegia pietatis), avsedda för bön och bibelordets betraktande, varvid en icke-prästman kunde vara ledare. Speners mening var ingalunda att därmed åstadkomma någon söndring från den lagliga kyrkan eller uppväcka missaktning för dess prästerskap, gudstjänster och ordningar. Men efter Speners död (1705) visade sig emellertid alltmer, att detta verkligen blev fallet. Redan under Speners livstid framkallades oordningar genom dessa s. k. konventiklar, varför kyrkans prästerskap i allmänhet uppträdde fientligt emot dem och sökte förhindra dem.
I Sverige började de förekomma egentligen först under Karl XII:s regering, men i Finland blev redan 1689 tre män, prästen Lars Ulstadius, magister Peter Schaefer och studenten Olof Ulhegius, anklagade inför Åbo domkapitel för "pietistiska villoläror och oordningar" och satta i fängsligt förvar. 1694 fann sig Karl XI föranlåten att i ett edikt på tyska förbjuda alla sina undersåtar i de tyska provinser, som lydde under Sveriges krona, men i synnerhet präster och lärare, att anordna "hemliga conventicula".
[redigera] Se även
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)
