Individuation

Wikipedia

Individuation är ett begrepp introducerat av CG Jung som betyder en psykologisk process som har som mål att utveckla den individuella personligheten i den riktningen som just denna personlighet är bäst ämnat för. Individuation, om den utförs medvetet ger ökad egenförståelse dvs förtåelse av Självet som är större än jaget, och ökad förståelse av de kollektiva normerna (inklusive det kollektivt omedvetna), och målet är en sund relation mellan Självet och jaget.

Enligt Jung är vägen till individuation viktigare än målet: Målet är viktigt bara som idé; det väsentliga är det opus som leder till målet: detta är livsmålet" (citat från The Psychology of the Transference).

Termen Individuation användes även under medeltiden som Principium individuationis (latin = Grunden till det enskilda i mångfalden), och av Schopenhauer som såg att tid, rum, kausalitet och våra former av kunskap var Mayas slöja som förvirrar oss att se mångfald där det finns ett enda väsen.