Hoplit

Wikipedia

Hoplit, grekiska hoplites, från ordet hoplon; "vapen, rustning", var tungt bepansrade fotsoldater i antikens Grekland.

Med början från 600-talet f.Kr. ökade graden av bepansring och organisation i de militära styrkorna inom de olika grekiska stadsstaterna. Hopliterna var ett tungt elitinfanteri, som värvades bland de välbeställda jordägande bönderna. De var själva ansvariga för att skaffa sig vapen och utrustning.

En hoplit bar cuirass (kroppspansar), hjälm och benskydd tillverkat av brons samt en stor sköld, i trä med förstärkningar av brons (kallad aspis/hoplon). Deras beväpning var framför allt spjut avsedda för att sticka motståndaren med.

Deras ökade bepansring och deras stridssätt i slutna falanger gav dem förmåga att stå emot anfall av kavalleri och lättare infanteri så att de kom att dominera slagfältet. Men det skedde på bekostnad av truppernas rörlighet. Deras utrustning, och framför allt skölden, som var tillverkad i trä och brons var så tung att den krävde remmar som fästes vid vänstra axeln för att orka bära. När falangen rörde sig, hade den därför en tendens att vrida sig åt vänster på slagfältet.

[redigera] Litteratur

• Krig och kultur, John Keegan, Natur och Kultur 2003.
• Greece and Rome at war, Peter Connolly, Prentice-Hall 1981.