Henning Mankell (tonsättare)
Wikipedia
Ivar Henning Mankell, född 3 juni 1868 i Härnösand, död 8 maj 1930 i Stockholm, tonsättare och kritiker.
Henning Mankell var son till ämnesläraren Emil Theodor Mankell och Sofia Amalia Häggström. Brorson till Abraham Mankell, kusin till Julius Mankell, farfar till författaren Henning Mankell. Gift med Agnes Carolina Lindblom. Släkten Mankell kommer ursprungligen från Nieder-Asphe i Ober-Hessen.
Efter studier vid Musikkonservatoriet i Stockholm, var Mankell verksam som pianist och musikkritiker i bland annat Stockholms-Tidningen, samt pianolärare. 1921 uppförde han en konsert för klaverinstrument som blev mycket populär. Huvudsakligen komponerade han pianostycken i impressionistisk stil. Kända verk är Balladerna, Fantasisonater, Arabische Nächte.
1917 blev Henning Mankell ledamot av Musikakademien samt ledamot av styrelsen för Musikkonservatoriet.
[redigera] Verk i urval
Piano:
- Svit op.16 (1912)
- Tolv små lyriska stycken op.27 (1916)
- Impromptu fantastico op.50 (1921)
- Variationer, final och fuga över känt motiv op.55 (1922)
- Valse mesto op.58 (1923)
- Fyra klaverstycken op.60 (1923)
- Pianosonatin op.63
- Sex klaverstycken op.68 (1925)
- Fantasisonat nr.2 op.71 (1926)
- Fantasisonat nr.6 op.76 (tillägnad Herbert Westrell) (1929)
Övrig musik:
- Violinsonat (1900-1901)
- Violasonat
- Två stråkkvartetter
- Pianokonsert
