Haga, Göteborg

Wikipedia

Gågatan Haga Nygata sedd från öster. Gatan är kullerstensbelagd och 1800-talshusen är bevarade

Haga är en stadsdel i centrala Göteborg. Stadsdelen ingår tillsammans med Pustervik i primärområdet Haga, ett av fem primärområden i stadsdelsnämndsområdet Göteborgs Stad Linnéstaden.

Haga ligger mellan Järntorget i nordväst, Hagakyrkan i nordöst och Skanstorget vid foten av Skansen Kronan i sydost.

Området har varit bebyggt i flera hundra år, men i slutet av 1800-talet blev det tät stadsbebyggelse och de gator som då anlades har fortfarande samma sträckningar. Husen i området var så kallade landshövdingehus. Haga var fram till 1970-talet en stadsdel med låg boendestandard, bohemliv, krogar och svartklubbar. Omfattande rivningar och renoveringar under 1970- och 1980-talen förändrade bilden. Det finns en del gamla byggnader kvar, även om många revs. Haga är idag en eftertraktad boendemiljö och betraktas som en sevärdhet i Göteborg.

Haga Nygata och intilliggande tvärgator är ett välfrekventerat stråk mellan Vasastaden i öster till Linnégatan i väster, med små affärer, kaféer och andra verksamheter. Bland kaféerna kan nämnas Café Husaren som är känt för sina mycket stora kanelbullar och Nöllers espressobar i sin mycket moderna stil. De flesta av husen på Haga Nygata är renoverade men bevarade i sin 1800-talsstil vilket bidrar till gatans popularitet och gör att den framhävs som en idyllisk turistattraktion i stadens marknadsföring.

Skrothandlarna i teves julkalender "Albert och Herbert" hade sin verksamhet i Haga. De var dock uppdiktade figurer.

[redigera] Historia

Haga var Göteborgs första planlagda stadsdel utanför stadsmurarna, den första planen härstammar från mitten av 1600-talet. Husen samlades vid de högre liggande markerna vid den norra foten av Skansberget. Stadsdelen växte med åren ner mot vallgraven men inte ända fram då där var en stor fältvall. Vid risk för krig och belägring var det bestämt att stadsdelens hus skulle förstöras för att inte erbjuda fienden skydd och för att öppna skottfältet från stadens befästningar. Detta hände t.ex. i samband med Skånska kriget på 1670-talet. På 1690-talet byggdes en täckt gång med en vallgrav på varje sida, gången eller kaponjären som den kallades ledde mellan staden och Skansen Kronan. Kaponjären gick rakt genom stadsdelen och många hus fick flyttas för att få plats med den. Resterna av kaponjären las igen på 1800-talet, den gick där Kaponjärgatan går idag.

[redigera] Rivningarna och renoveringarna på 1900-talet

1962 upprättades ett tidsenligt saneringsprogram för upprustning av bostadsmiljön i Haga och kommunen lät köpa upp stora delar av fastigheterna. Parallellt med kommunens planer restes krav på en mer långsiktig bevarandeplan, antikvariska institutioner klassade stadsdelen som varande av kulturellt riksintresse. Boende i Haga, föreningar för de boende och andra bevarande-intresserade grupper bildande en uppmärksammad opinion under slutet av 1960-talet och 1970-talet. Till början av 1980-talet kunde ett kompromissförslag tas fram och ombyggnaden av stadsdelen började på allvar. Omkring en femtedel av husen bevarades och resten ersattes med nya hus anpassade efter omgivningen i fråga om fasadmaterial och skala, protester mot rivningarna var vanliga och husockupationer förekom. Helt nytt för stadsdelen var "stadsdelshuset" i centrum, Göteborgs universitets lokaler vid änden av Vasagatan och två parkeringshus.