Hägerstens gård

Wikipedia

Hägerstens gård, gård i Axelsberg, Stockholm.

Frälsehemman på 1700-talet med ägor från Liljeholmen till Mälarhöjden. I dag bostadsrättsförening med fem lägenheter. Gården ligger i Axelsberg, Hägersten och den omnämns första gången redan 1432 som torpet "Hæghrasteen" i ett så kallat bytesbrev, med vilket Hans Kröpelin d.ä. på Skänninge klosters vägnar byter till sig torpet av Uppsala domkyrka.

Det har spekulerats i att gårdens norra flygel är uppbyggd på detta torp. Hägersten lydde under Årsta gård innan denna delades 1763. Därefter bildade gamla Södertäljevägen en naturlig gräns mellan ägorna. Till Hägerstens gård räknades bland annat dessa egendomar: Katrineberg, Gröndal, Fågelsången, Ekensberg, Vinterviken, Lindholmen, Klubben, Petersberg, Kristineberg, Midsommarkransen och Örnsberg.

Den första ägaren till det avstyckade godset blev Claes Arrhén von Kapfelman. Det var också han som utvecklade Hägerstens jordbruk. 1763 gifte han sig med Catharina Christina Bellman, syster till Carl Michael Bellman. Flera av Bellmans sånger utspelar sig därför på gården och dess ägor. Arrhéns tid på Hägersten präglades av dåliga finanser och han sålde av flera lägenheter. 1779 blev han försatt i konkurs. Ett flertal ägarbyten skedde kort därefter. Gården fick sin mest glansfyllda period sedan justitierådet Johan Henric Peterson blivit dess ägare 1812. Förbudet för ofrälse att köpa säterier hade upphört 1810. Peterson lyckades köpa tillbaka några av Hägerstens lägenheter. Det var troligen under hans tid som mangårdens övre vånings mittparti fick större takhöjd. Peterson kallades ibland för "Näktergalen" på grund av sitt sång- och musikintresse.

Sveriges första Pomolog Olof Eneroth föddes 1825 på Hägersten Gård. Hans farfar var Kungliga Hovpredikanten och prosten Olof Eneroth.

Efter en tid av många olika ägare och inspektorer bosatte sig en familj återigen på Hägersten. Det var Knut Åkerhielm som var hovmarskalk och ansvarig för de kungliga teatrarna. Då dottern Julia gifter sig med en kapten Emil Malmborg bosätter de sig inte på Hägersten som i stället blev sommanöje. Olsson & Rosenlund köpte Hägersten 1894 och med deras förvärv inleds en ny epok med industriernas intåg. De hade lagt grunden till en trävarudynasti i Heby i Västmanland. I Hägersten såg de det fördelaktiga läget vid Mälaren; timmersläpen fick en naturlig hamn. De startade även tegelbruk, råvaran tog de från marken i nuvarande Örnsbergs industriområde. Tillsammans med jordbruk och trävaruindustri hade firman monopol som arbetsgivare i området. Mälarhöjdens villor kom att byggas med trä och tegel från Olsson & Rosenlund. Först 1913, ett sekel efter mälartrafikens första ångbåtstur, blev båtarna utkonkurrerade av Södra Förstadsbanan som fick hållplats vid Hägerstens allé. 1997 köptes gården av byggfirman L M Jacobsson Bygg AB. En byggmästarbildad bostadsrättsförening bildades, och de fem lägenheterna såldes sedan successivt ut på marknaden samtidigt som gården rustades upp. Under renoveringens början "blåmarkerades" byggnaden av Stockholms Stadsmuseum, vilket innebär att den hör till Stockholms mest skyddsvärda byggnader.

[redigera] Källa

Denna text är delvis tagen från http://www.hagersten.info med upphovsmannens tillstånd