Gud låter sina trogna här
Wikipedia
Gud låter sina trogna här - psalm om änglarna av Georg Reimann, publicerad 1639 (orig. ”Aus Lieb lässt Gott der Christenheit”). Psalmen översattes till svenska av den mycket änglaintresserade Jesper Svedberg 1694 och infördes i 1695 års psalmbok under rubriken ”Om de heliga englar” som nummer 195 med titelraden "Gud låter här sin Kristenhet".
Melodin är en tysk folkvisa från Wittenberg 1533 (F-dur, 2/2) och använd även till psalmen Ditt ord, o Jesus, skall bestå. Enligt 1697 års koralbok användes melodin även till psalmen Var man må nu väl glädja sig (nr 219) som i 1986 års psalmbok anges att dess tonsättning är komponerad 1524. Andra psalmer som då använde samma melodi är: Dig, Jesus, vare evigt pris (nr 21), Gud är vår starkhet och vårt stöd (nr 57), Ditt namn, o Gud, jag lova vill (nr 106), Du själv förordnat, store Gud (nr 200) och Mitt hierta nu fast gläder sigh (nr 304).
När Johan Olof Wallin gav ut sitt ”Förslag till svensk Psalmbok” 1816, hade han bearbetat psalmen en hel del. Bl.a. är det Wallin som infört variationen barndomsdag, ungdomsdag, ålderns dag, dödens dag, stora dag – i originalet liksom i Svedbergs översättning stod det i stället ”nu är de helga änglars dag” i varje strof. Psalmen har nummer 35 i 1819 års psalmbok, nummer 439 i Sionstoner 1889 under rubriken "Psalmer", vilket kvarstod oförändrat i Sionstoner 1912 och nummer 362 i Svenska Missionsförbundets sångbok 1920. I den sisnämnda står den under rubriken "Änglavård".
Psalmen infördes som nummer 142 i 1937 års psalmbok i oförändrad form under rubriken "Den helige Mikaels dag". I Sionstoner 1935 har den nummer 240 under rubriken "Mikaelidagen" och i Lova Herren har den nummer 18 under rubriken "Guds godhet och fadersomsorg".
Sen 1986 finns den under samma rubrik, "Den helige Mikaels dag", i två versioner: nummer 167 i den ekumeniska delen av den svenska psalmboken (dvs psalm 1-325 i 1986 års psalmbok, Cecilia, Psalmer och Sånger, Segertoner och Frälsningsarméns sångbok) är en bearbetning av Anders Frostenson som följer Wallins version rätt väl samt nummer 483 i Svenska kyrkans separata del av 1986 års psalmbok, som är en friare översättning, Guds änglar är hans sändebud, av Olov Hartman, med ett återkommande "det är Guds änglars dag i dag".
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar
- Hos Psalmskatten återfinns texten i 1819 års version och texten i 1937 års version.
- Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Hwar man må nu wäl glädia sigh, där det framgår att förebilden är: "Nun freut euch, lieben Christen g'mein / Es ist gewisslich an der Zeit".
