Georg Christopher Lichtenberg

Wikipedia

Georg Christopher Lichtenberg, född 1742–07–01, död 1799–02–24, var en tysk fysiker, som alltså verkade under upplysningstiden. I barndomen hade han råkat ut för en olycka, som gjorde honom puckelryggig för resten av livet.

E o professor i matematik 1769 i Göttingen, blev ordinarie 1775 i experimentalfysik, den förste tyske professorn i detta ämne. Hans föreläsningar blev mycket omtyckta.

I Göttingen forskade han bland annat om elektricitet, och lyckades med hjälp av en stor elektrofor skapa 40 cm långa gnistor i luft. Vid elektroforexperimenten lade han märke till att dammkorn ordnade sig i intressanta mönster på elektriskt laddade dielektrika. Fenomenet, som beror på ojämnt fördelad laddning på isolatorn, kan göras särskilt tydligt om man strör över en blandning av pulveriserad svavel och mönja. Dessa mönster har fått namnet Lichtenbergska figurer.

Han har givit namn åt den lättsmälta legering, som kallas Lichtenbergs metall.

Lichtenberg gjorde sig också ett namn som satiriker och författare av aforismer. Ogillade Göthe och ondgjorde sig i flera skrifter mot Sturm und Drang-rörelsen.

[redigera] Externa länkar