Från himlen kommer jag med bud

Wikipedia

	Text

Från himlen kommer jag med bud – (orig. ”Vom Himmel hoch da komm' ich her”) är en julpsalm med text och musik av Martin Luther 1535 (eller redan i början av 1530-talet), utformad som ett julspel, där ett barn utklätt till ängel sjunger de första verserna, herdarna de därpå följande och slutligen hela familjen eller församlingen den sista versen. Sången hade när den trycktes rubriken ”Barnasång för julen om det lilla Jesusbarnet”.

Olaus Martini översatte sången till svenska, men knappast 1617 som det står i psalmboken, eftersom han dog redan 1609. Hans översättning ("Af Himmels högd jagh kommen är"), trycktes dock 1617. Psalmen har nummer 132 i 1695 års psalmbok under rubriken "Jule-högtids Psalmer".

Efter en bearbetning av Samuel Ödmann tog Johan Olof Wallin vid och bearbetade psalmen 100 år efter Martini, ("Av himlens höjd oss kommet är"), och gjorde den mer storslagen och "tempelanpassad". T.ex. ändrades v. 13 från "Gör dig en säng (Bettlein) uti mitt bröst" till "Gör dig ett tempel i mitt bröst". Hans version i 1819 års psalmbok (nr 63) behölls i 1937 års psalmbok fortfarande som nummer 63. Med samma inledning publicerades den i Sionstoner 1935, som psalm nummer 153 liksom i Lova Herren 1987 som nummer 104. Några strofer av hans version har bildat en särskild psalm i 1986 års psalmbok, Ett barn är fött på denna dag.

Nu finns en version av psalmen som är gjord av Alf Henrikson, ("Från himlens höjd jag bringar bud"). Den återknyter delvis till den äldre texten. Men bara delvis - templet i vers 13 finns till exempel kvar. Nu har den nummer 125 i den ekumeniska delen av den svenska psalmboken (dvs psalm 1-325 i 1986 års psalmbok, Cecilia 1986, Psalmer och Sånger 1987, Segertoner 1988 och Frälsningsarméns sångbok 1990). I den Finlandssvenska psalmboken har den nummer 22 med första versen "Av himlens höjd".

Melodin (C-dur, 4/4) komponerades av Martin Luther 1539 och används också till Jerusalem, höj upp din röst, När Jesusbarnet låg en gång, Se natten flyr för dagens fröjd

År 1993 gjorde Andreas Holmberg en nyöversättning från Luthers tyska original, ganska fri också den, men kanske mer i originalets naiva anda.

[redigera] Publicerad i

1819 års psalmbok som nr 63 under rubriken "Jesu födelse".
Stockholms söndagsskolförenings sångbok 1882 som nr 88 med verserna 13-15, under rubriken "Psalmer".
Svensk söndagsskolsångbok 1908 som nr 21 under rubriken "Julsånger".
Sionstoner 1935 som nr 153
1937 års psalmbok som nr 63
Psalmer för bruk vid krigsmakten 1961 som nr 63 verserna 13-15.
1986 års ekumeniska psalmbok som nr 121 under rubriken "Jul".
Lova Herren 1987 som nr 102 under rubriken "Jul".

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

Hos Svenska psalmer finns melodin till psalmen
Hos Psalmskatten återfinns texten i 1819 års version och texten i 1937 års version.
Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Af Himmels högd jagh kommen är (med titelnotering "Mijn wägh bär nijd"), där framgår att förebilden är "Vom Himmel hoch da komm ich her".