Elisabeth Moore

Wikipedia

Elisabeth "Bessie" Holmes Moore, född 5 mars 1876, Brooklyn, New York, USA, död 22 januari 1959. Högerhänt amerikansk tennisspelare.

Innehåll

1 Tenniskarriären
2 Spelaren och personen
3 Grand Slam-titlar
4 Källa

[redigera] Tenniskarriären

Elisabeth Moore vann perioden 1896-1905 singeltiteln i Amerikanska mästerskapen fyra gånger och var dessutom i final fyra gånger ytterligare. Turneringen spelades på den tiden vid Chestnut Hill på gräsbanor som ägdes av the Philadelphia Cricket Club. Sin första final (Challenge Round) spelade hon år 1892 som 16-åring. Hon förlorade mötet till titelförsvararen, irländskan Mabel Cahill, som vann med 5-7 6-3 6-4 4-6 6-2. Hon blev därmed den yngsta finalisten i den turneringen, ett rekord som stod sig till år 1978 då Pam Shriver nådde finalen då 4 månader yngre än Moore varit vid sin final. Nästa tillfälle att spela om titeln kom för Moore år 1896 då hon var 20 år gammal. Hon spelade då final mot titelförsvararen Juliette Atkinson. Elisabeth Moore vann mötet mot Atkinson med 6-4 4-6 6-2 6-2. Sin sista singeltitel i mästerskapen vann hon år 1905 efter finalseger över Helen Homans.

Hennes åtta singelfinaler i Amerikanska mästerskapen överträffades senare av Molla Mallory (10 finaler), Helen Wills Moody och Chris Evert (vardera 9 finaler).

I turneringen år 1901 spelade Moore två femsetsmatcher två dagar i rad om totalt 105 game. Det amerikanska tennisförbundet (USLTA) bestämde då att damturneringen istället skulle spelas i matcher om bäst av tre set. Moore och övriga tävlande hade inte framfört klagomål rörande femsetsmatcherna och fogade sig endast motvilligt i beslutet som de upplevde som en nedlåtande handling från det manliga etablissemanget i förbundet.