Användardiskussion:Citroen
Wikipedia
Biografi över Allan Friis Allan Friis är född i Malmö 1931. Han debuterade redan som 18-åring 1949, med en utställning i Gnesta Samrealskola under efternamnet Borggren, hans styvfars namn. Året därpå tog han sin biologiske fars namn, Friis. Samma år utställde han tillsammans med Max-Walter Svanberg, också denna gång i Gnesta. Att de utställde samtidigt var ingen tillfällighet. Friis var redan tidigt intresserad av den Malmöbaserade gruppen "Imaginisterna", med vars konstideologiska program han kände starkt släktskap. Friis kom dock aldrig att formellt tillhöra gruppen, som splittrades 1957. Max-Walter Svanberg hade lämnat gruppen några år tidigare.. Andra inspirationskällor för Friis var även den danskholländska gruppen COBRA, främst Henning Pedersen och internationella storheter som Max Ernst och Joan Miro. Denna fantasifyllda värld, innehållande hybridformer av djur, växter och människor, kännetecknade Friis' måleri i nästan ett decennium och resulterade i ett par utställningar i Stockholm, bl.a. på De Ungas Salong 1956 och några i Malmö, bl.a. på Galleri Modern 1960.
Att i en värld med stora ekonomiska och sociala orättvisor, politiska motsättningar och orättfärdiga krig, sitta i sin ateljé och måla s.k. konstbilder, kändes alltmer otillfredsställande för Allan Friis. Hans hittillsvarande bildspråk kändes mer och mer som ett passerat stadium och under ett par år målade han endast ett dussintal bilder under samlingsnamnet "Från mina resor".
En förändring i Friis' bildvärld inträffade 1964. Hans fritt fabulerande och fantasifyllda bildspråk kändes otillräckligt för att skildra människans sociala villkor och hennes alienerade förhållande till den snabba teknisk-ekonomiska utvecklingen. Insikten att något slags uppbrott måste ske växte sig allt starkare och i mars 1964 målade han den tavla, som skulle bli den första i en lång serie av bilder med samma innehållsliga utgångspunkter fram till 1970. Hans bildvärld kom nu att belysa människans relation till teknologi och miljö och hennes litenhet och utsatthet inför en till synes ödesbestämd cybernetisk tillvaro. Allt skildras i en science-fictionbetonad arkitektonisk och teknisk värld, ofta med surrealistisk suggestion.
Den tendens till en skildring av samtiden, som fanns i Friis' verk under 60-talet, förstärktes efter hand och bilderna fick ett tydligare samhällskommenterande och kritiskt bildspråk, som tog upp viktiga sociala och existentiella frågeställningar. Bilderna ingår i två huvudteman "Vi sitter i samma båt", som)" i bl. a utställts i Göteborgs och Lunds Konsthall 1973 och 1974 samt "Människor i förort" (Rosengård) bl.a. Malmö, Eskilstuna och Alingsås Konsthallar 1977.
Mellan åren 1978-1984 inträffade det som Friis själv beskriver som "tystnadens" år vad gäller bildproduktion. Endast ett mindre antal porträtt, affischer och ett 20- tal bokillustrationer blev till. l stället uppehåller sig Friis nu huvudsakligen med universitetsstudier, bildforskning och författarskap. Nu blir bl.a. hans båda uppmärksammade böcker om den svenska grundskolan till; "Ingen kan tvinga mig" och "Vår schizofrena skola".
Under 1985-1986 gör Friis en serie sammansatta och suggestiva landskapsbilder, s.k. "Semiotiska landskap" i blyerts samt ett stort antal "existentiella" illustrationer och 1987 inleds en period som enklast kan beskrivas som "syntes och mångfald". I detta begrepp ligger ingen motsättning, eftersom syntesen gäller förhållningssättet till konstskapandet och mångfalden, bildinnehållet. Som grund låg några teman "Testbilder', en bildlyrisk science-fiction, 1988, "Meditation", (Se. http://www.kulturbron.com/meditation.htm en satirisk miniroman om konstmyter, 1989, grafikserien "En Allegori över Tankens Frihet", 1990-1991, och "Dagboksbilder" 1990-1991 samt "Subversiva landskap", 1991-1992.
Kommande år fortsätter Friis med sina samhällskommenterande bilder i varierande tekniker, som t.ex. serierna "Sociala skildringar" och "Konsekvenser" i olja resp. linoleumsnitt i stort format, 1993-1995 samt "Side-Effects" 1994-1995, förutom serien " Romantiska landskap" i olja, 1993-1995.
Mellan 1995-98 tillkom en serie bilder i collage samt "Traces" och "Exponering", utförda i monotypi. 1999-2003 utförde Friis en serie oljemålningar, "Organisk arkitektur". Senast aktuella projekt påbörjades 2004 under arbetsnamnet "Nutidsskildringar", en serie oljemålningar i större format som när detta skrives i januari 2006 ännu icke är avslutad.
Friis har under åren utställt i ett stort antal gallerier och konsthallar samt är representerad i flera konstmuseer och kommunala samlingar i landet. Se http://home.swipnet.se/allan_friis
2004 gav Friis ut två böcker; "Konungens Dagbok, som innehåller Friis' "surrealistiska" dagboksbilder med egna tolkningar samt "Medea-Terroristen", som handlar om en revolutionär situation i Öresundsregionen år 2040. Båda böckerna är försedda med konstbilagor. Ett drygt halvt år efter utgivningen av Medea-Teroristen gjorde Friis en performence under namnet "Avrättningen av Medea". Avrättningen skedde den 20 april på Spillepengen i Malmö.
Förutom bildskapande och författarskap har Friis en period under 60-talet ägnat sig åt s.k. "experimentfilm", vilket resulterade i några prisbelönta kortfilmer, t.ex. "St. Antonius frestelser", "Duellen", "De Underbara kloten", "Schackpartiet" och "Mannen med tittskåpet", den senare beställd och visad i TV 1966. Friis har också skrivit en teaterpjäs "Lärare", visad i TV 1973.
Friis har dessutom skrivit ett stort antal debattartiklar i dagspressen om konst och politik, om massmedia och om pedagogik.
Mvh Citroen 23 januari 2006 kl.17.00
