Binnikemask

Wikipedia

Binnikemasken är en parasitisk bandmask med bland annat människan som värd. Masken är platt, vit eller gulaktig och liknar ett 1 cm brett band med leder, avsmalnande mot huvudändan. Den blir ofta över 4-5 m lång. En av de längsta man hittat var av feminin typ och var 24 m lång.

I allmänhet när man pratar om binnikemaskar åsyftas den breda binnikemasken (Diphyllobothrium latum). Hos människan lever den i tarmen som parasit vilket hos den drabbade kan medföra avmagring och anemi (blodbrist). Dess längd kan uppgå till 20 meter och den kan leva i 10 år. En infekterad människa behandlas med preparatet niklosamid. Den breda binnikemaskens livscykel omfattar tre värdorganismer: djurplankton, fisk och till sist ryggradsdjur, oftast fåglar. Förstadiet kallas för dynt. Denna förekommer som halvgenomskinliga blåsor hos värddjuret. När fisk, framför allt arterna gädda, abborre, lake och gärs, äter smittat djurplankton, infekteras även de. Larverna, som utvecklas hos värdfisken, kan sedan påträffas i fiskens alla organ liksom i dess muskulatur. Om insjöfisk, och i synnerhet de ovan nämnda arterna, inte upphettas eller fryses tillräckligt innan de förtärs av människor eller andra fiskätande ryggradsdjur finns risk för binnikemaskinfektion. Hos den sista värdorganismen blir masken könsmogen, varefter den lägger ägg som med avföringen når vatten där de äts av djurplankton.