Apörnar
Wikipedia
Apörnar, mycket kraftiga rovfåglar inom gruppen örnar i familjen hökfåglar. Apörnar har sinsemellan liknande biologi och ekologi men är egentligen inte närmare släkt än andra örnar. De är huvudsakligen skogslevande och livnär sig på mellanstora däggdjur, kräldjur och fåglar. Samtliga har huvudfjädrar som liknar en krona. De har också förhållandevis väl utvecklat djupseende.
3 arter i Sydamerika:
- Guyansk kronörn, Morphnus guianensis, förekommer från Honduras till norra Paraguay och Argentina.
- Harpya, Harpia harpyja, södra Mexiko till östra Bolivia, södra Brasilien till norra Argentina.
- Isidors örn, Oroaetus isidori, Anderna i Bolivia och västra Argentina.
2 arter i Afrika:
- Kronörn, Stephanoaetus coronatus, västra och centrala Afrika (Ghana till Uganda) till Angola och Sydafrika.
- Stridsörn, Polemaetus bellicosus, Afrika söder om Sahara från Senegal till Somalia, söder till Kapprovinsen.
2 arter i Sydostasien:
- Guineansk apörn, Harpyopsis novaeguineae, Nya Guinea
- Filippinsk apörn, Pithecophaga jefferyi, Filippinerna på Luzon, Leyte, Samar och Mindanao men nu endast på Luzon och Mindanao.
Genom evolutionskonvergens har apörnarna gemensamma drag. Sydamerikas harpya, den afrikanska kronörnen och den filippinska apörnen lever alla sina liv bland trädkronorna, har siluettbrytande fjädrar som gör dem svårupptäckta och breda vingar vilket krävs för jakt mellan träden och bättre binokulärt seende än andra rovfåglar (men knappast lika bra som ugglor). Eftersom apor för vissa arter är en viktig del i dieten saknar apörnarna i viss mån befjädring på benen (som bytet skulle kunna få tag i). På grund av deras levnadsmiljö har människan mycket liten kunskap om apörnarnas villkor och beteende.
Kraftiga skogslevande örnar med förhållandevis korta vingar kallas också ibland för skogsörnar, vilket egentligen är ett bättre namn på gruppen.
