Anders Petter Löfström

Wikipedia

Anders Petter Löfström, född 1831 i Stora Harrie, Malmöhus län, död 1909, anses ha grundat staden Sundbyberg. Han genomgick utbildning vid Skånska lantmannaskolan i Orup. 1856 gifte han sig med Emma Sophia Lindström, född 1833. Familjen flyttade 1862 till Mariehäll i Bromma, som Löfström hade köpt samma år. 1864 arrenderade han och 1869 köpte han Sundbybergs gård med Duvbo. Han ägde eller arrenderade dessutom egendomarna Beckomberga, Råcksta, en gård i Flysta, delar av Huvudsta samt ett antal gårdar på andra platser omkring Stockholm.

Löfström medverkade till att järnvägen mellan Stockholm och Västerås kom att dras genom Sundbyberg. Samma år som banan började trafikeras, 1876, började Löfström sälja tomter och en tätort växte upp omkring Sundbybergs station. Den första industritomten hade sålts redan 1870.

Liksom hustrun Emma Sophia var Löfström aktiv inom Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen. 1877 reserverade han en högt belägen tomt, där Sundbybergs kyrka - invigd 1911 - skulle byggas. 1878 invigdes Sundbybergs kapell, som Löfström låtit bygga på en klippa vid Brunnsgatan 1. Löfström var ledamot i Bromma kommunalnämnd, skolstyrelse och kyrkostämma. Han var Sundbybergs kommunalstämmas första ordförande 1887-91. I kommunalnämnden tog Löfström upp viktiga frågor som byggnadsordning, nämnd för hälsovård och fattigstuga.

Sundbybergs gård revs 1936 och gav plats åt chokladfabriken Marabous huvudkontor. I Marabouparken finns en staty av Löfström i svart granit utförd av skulptören Carl Fagerberg och donerad av Sundbybergs stad 1946.