Ågestaverket
Wikipedia
Ågestaverket var Sveriges första kärnkraftverk. Det producerade främst fjärrvärme till stockholmsstadsdelen Farsta men även en del elenergi som matades ut på elnätet. Verket var insprängt i berget i ett friluftsområde vid Ågesta, i Huddinge och var i drift 1963 till 1974, men är numera nedlagt och avvecklat. Huvudmännen bakom anläggningen var Asea i Västerås, Stockholms Elverk och Statens Vattenfallsverk. Den misslyckade satsningen på en långt större reaktor med samma teknik i Marviken utanför Norrköping påbörjades innan Ågestaverket var slutfört.
Ågestaverkets reaktor hade en totaleffekt på bara 80 MW, vilket är betydligt mindre än effekten i de senare svenska reaktorerna. Verket var en del i den svenska linjen som syftade till internationellt oberoende genom användning av inhemskt oanrikat uranbränsle i kombination med tungt vatten som moderator. Användning av inhemskt kärnbränsle, som i motsats till importerat uran inte var förknippat med besvärande krav på internationella inspektionsåtgärder, skulle även göra det möjligt att ur det använda bränslet utvinna plutonium – råvaran för en framtida svensk atombomb.
Ågestaverket avvecklades 1974 eftersom låga oljepriser gjorde driften olönsam.
[redigera] Data från tidningen Nuclear Physics, mars 1963
Notera: datat som är tryckt i tidningen är angivet i fot, tum och pund och är därför troligen konverterat från metriska enheter till dessa, därför kan det förekomma avvikelser från det verkliga värdena. I dessa fall är tidningens "originalvärden" angivna innom parentens.
| Generella data | |
|---|---|
| Termisk effekt (kraft) | 65 MW |
| Elektrisk kraft från turbin | 10 MW |
| Termisk effekt (kraft) levererad till fjärrvärmesystemet | 55 MW |
| Trycket i reaktorkammaren enligt konstruktionen | 407,7 kPa (580 lb/in2) |
| Trycket i reaktorkammaren under drift | 337,4 kPa (480 lb/in2) |
| Sekundärt ångtryck vid full effekt | 140,6 kPa (200 lb/in2) |
| Sekundärt ångtryck vid 20 % av full effekt | 210,9 kPa (300 lb/in2) |
| Fjärrvärmesystemets utgående vattentemperatur vid anläggning | 70–100 °C |
| Bränsle | |
| Antal bränsleelement | 140 |
| Totalt bränsleförråd | 18 ton |
| Bränslematerial | naturligt UO2 |
| Inkapslingsmaterial | zircaloy 2 |
| Total längd på bränsleelement | 3,7338 m (12 ft 3 in) |
| Bränslets längd | 2,9718 m (9 ft 9 in) |
| Bränslestavar per element | 4 × 19 |
| UO2 pelletsens diameter | 1,7 cm (0,67 in) |
| Inkapslingens tjocklek | 7,1 mm (0,028 in) |
| Avståndet mellan stavarnas centrum | 2,23 cm (0,88 in) |
| Bränslearea per element | 43,22572 cm2 (6,7 in2) |
| Kylningsmediats area per element | 48,387 cm2 (7,5 in2) |
| Total kraft (effekt) i det centrala elementet | 760 kW |
| Krafttäthet i den centrala kanalen | 50 kW/l |
| Bränslets medeltemperatur i härden | 600 °C |
| Bränslets maximaltemperatur i härden | 1400 °C |
| Tryckkammare | |
| Inre diameter | 4,5466 m (14 ft 11 in) |
| Total höjd | 6,9596 (19 ft 8 in) |
| Kammarmaterial | blandade |
| Kammarens väggtjocklek | 7,0104 cm (2,76 in) |
| Tjocklek på den yttre termiska skölden | 10,0076 cm (3,94 in) |
| Tjocklek på den innre termiska skölden | 5,0038 cm (1,97 in) |
| Antal öppningar för bränsleladdning | 37 |
| Antal positionssteg för styrstavarna | 29 |
| Termiska data | |
| Antal parallella kylslingor | 4 |
| Ångtemperatur i Trycksättaren(pressurizer) | 240 °C |
| Kylningsmediats temperatur vid utloppet | 219 °C |
| Kylningsmediats temperatur vid inloppet | 205–215 °C |
| Moderatorns temperatur vid utloppet | 220 °C |
| Kylningsmediats flöde vid det centrala elementet | 39916,129 kg/h (88000 lb/h) |
| Kylningsmediats flöde i medeltal per element | 27215,542 kg/h (60000 lb/h) |
| Kylningsmediats flöde vid ett yttre element | 14061,363 kg/h (31000 lb/h) |
| Kylningsmediats hastighet vid det centrala elementet | 2,700528 m/s (8,86 ft/s) |
| (saknar svensk term för "purification circuit") flöde | 13607,771 kg/h (30000 lb/h) |
| (saknar svenskt ord för Trycksättaren(pressurizer) sprayflöde | 1814.3695 kg/h (4000 lb/h) |
| Tungvattenförråd | |
| Total vikt (massa) | 67,5 ton |
| Det tunga vattnets massa vid rumstemperatur | 2,4 ton |
| Det tunga vattnets massa vid eller nära drifttemperatur | 65,4 ton |
| Härd + Reflektor | 45,0 ton |
| Sekundär slinga | |
| Drifttemperatur i värmeväxlare | 215–195 °C |
| Ångflöde vid full effekt | 10886,217 kg/h (24000 lb/h) |
| Lättvattnets massa i värmeväxlare | 52,0 ton |
| Matarvattnets temperatur | 105 °C |
| Fjärrvärmesystem | |
| Utgående temperatur | 75–100 °C |
| Returvattnets temperatur | 52–60 °C |
| Fysik (förutspådda data) | |
| ρ överflöd, kallt, rent | 8,2 % |
| ρ överflöd, varmt, rent, noll effekt (kraft) | 5,5 % |
| ρ överflöd, varmt, rent, full effekt (kraft) | 5,1 % |
| ρ överflöd, varmt, Xe-förorenat, full effekt (kraft) | 2,7 % |
| Pu anrikning av reaktivitet, ingen omflyttning av bränsle | 1,1 % |
| Initialt omvandlingsförhållande | 0,86 |
| Reaktivitetens Doppler-koefficient | 6 pcm/MW |
| Moderatorns temperaturkoefficient, färskt bränsle | 30 pcm/°C |
| Moderatorns temperaturkoefficient, medelförbrukning 3000 MW d/t | 13 pcm/°C |
| Nackdelsfaktor, moderator – bränslekluster | 1,74 |
| Nackdelsfaktor – internt i kluster | 1,03 |
 th, maximalt i bränsle |
4,22 · 1013n / cm2 / s |
| th, medeltal i bränsle |
1,81 · 1013n / cm2 / s |
| snabbt medeltal |
1,22 · 1013n / cm2 / s |
| Styrsystem | |
| Enkla styrstavar | |
| Tillgängliga positionssteg för stavar | 27 |
| Antal (saknar svensk term för "shim rod", fodrande stav?!?) (förutspått) | 16 |
| Antal säkerhetsstavar (förutspått) | 3 |
| Absorberande material | Ag 80 %, In 15 %, Cd 5 % |
| Stavens totalvikt | 0,12 ton |
| Slaglängd för (saknar svenskt ord för "shim", foder?!?) och säkerhetsstav | 3,048 m (10 ft) |
| Total nedsänkningstid | 2 s |
| Reglerande stavar | |
| Antal reglerande stavar | 2 |
| Absorberande material | Ag 80 %, In 15 %, Cd 5 % |
| Längd på det absorberande materialet | 1,651 m (65 in) |
| Tjocklek på det absorberande materialet | 0,4064 (0,16 in) |
| Diameter på det absorberande materialet | 8,7884 cm (3,46 in) |
| Reaktivitetsvärde från 19 enkla stavar (förutspått) | 13,5 % |
| Reaktivitetsvärde från 2 reglerande stavar (förutspått) | 0,4 % |
| Reaktivitetens avklingningstakt för enkla stavar, maximalt (förutspått) | 0,015 % |
| Reaktivitetens avklingningstakt för två reglerande stavar tillsammans, maximalt (förutspått) | 0,03 % |
[redigera] Incidenten
Den 1 maj 1969 höll en härdsmälta på att inträffa. På morgonen slarvade en tekniker vid ett rutinbyte av en ventil. En koppling gick sönder och 500 ton vatten kom ut. Vattnet störtade ner från ett kyltorn 30 meter ovanför reaktorbyggnaden och slog på sin väg ner ut reaktorns styrsystem. Kortslutningarna i elsystemen omöjliggjorde helt styrningen av anläggningen och istället öppnades och stängdes ventiler slumpvis. Kaoset hotade att spränga ett rörsystem kopplat till reaktorn vilket skulle ha tömt den på kylvatten. Att en sådan tömning med påföljande härdsmälta undveks berodde enligt teknikerna bara på tillfälligheter.
Händelsen tystades ner och kom inte till allmänhetens kännedom förrän när Dagens Nyheter den 13 april 1993 publicerade en artikel om tillbudet.
