Stridsfordon 90

Wikipedia

Stridsfordon 90 (B)
Ett svenskt stridsfordon 9040
Generella egenskaper
Typ	pansarskyttebandvagn
Besättning	3 + 7
Längd	6,55 m
Bredd	3,17 m
Höjd	2,71 m, 4,17 m med antenner
Vikt	23,1 ton
Tillverkare	BAE Systems Hägglunds, Sverige
Skydd och beväpning
Skydd	hemligstämplat
Primär beväpning	Bofors 40mm L/70Bc
Sekundär beväpning	7,62mm kulspruta m/39B Galix 80,5 mm rökkastare
Mobilitet
Motor	Scania V8 DSI 14 446 kW (550 hk)
Upphängning	torsonsstavar
Hastighet på väg	70 km/h, 45 km/h bakåt
Hastighet i terräng	km/h
Hastighet i vatten	km/h
Kraft/vikt	24,12 hk/ton
Räckvidd	600 km

Stridsfordon 90 (Strf 90) är en familj av pansarfordon utvecklade och tillverkade av Hägglunds för den svenska armén. Vagnen är både slagkraftig med sin 40 mm kanon och kan samtidigt transportera upp till åtta stridsutrustade soldater. Vagnen var ursprungligen tänkt att primärt användas vid Arméns Norrlandsförband men i och med Försvarsmaktens neddragningar förekommer nu stridsfordonet vid samtliga mekaniserade förband. Vagnen skiljer sig främst från utländska konkurrenter vad avser framkomlighet i svår terräng (myrmark och snö) och låg livscykelkostnad. Fordonet har kontinuerligt vidareutevklats alltsedan den första versionen och kan betraktas som en svensk exportsuccé. Strf 90 (som kallas CV90 i exportversion) har levererats till Norge, Finland och Schweiz. Våren 2005 beställde Nederländerna 184 fordon som ska börja levereras under 2007 och hösten 2005 beställdes ytterligare ett 50-tal vagnar av Danmark.

[redigera] Produktionshistoria

Produktionen av Strf 90 började 1993. Fram till idag har över 1 200 st beställts.

[redigera] Besättning

Besättningen består av vagnchef, skytt och förare. Vagnchefen sköter kommunikationen och navigationen, skytten söker efter fienden och avfyrar vapnen och föraren ägnar sig enbart till att köra fordonet. Ingen laddare finns utan det gör skytten själv. Vagnchefen sitter till vänster i tornet, skytten till höger i tornet och föraren längst fram till vänster i chassiet.

[redigera] Transport

Fordonet var ursprungligen avsett för transport av åtta stridsutrustade soldater. Då behovet av utrymme i vagnen för medförd materiel ökat samt för att säkerställa att nödutrymmning skall kunna genomföras har emellertid ett av sätena tagits bort i de nu operativa vagnarna. Där sitter en skyttegrupp om sex personer och på den sjunde platsen oftast plutonsjukvårdaren, strigrupchef/stabstroppchef.markstridsledaren eller skyttetroppchefen. Skyttegruppen består av en gruppchef, en ställföreträdande gruppchef, två KSP-skyttar, en Grg-skytt och en Grg-laddare. Fästen finns för två st Pansarskott m/86, ett för Granatgevär m/48 och ett i dörren för en Ksp 58.

För uppsutten strid eller observation med skyttegruppen finns två stycken stridsluckor på bakpansaret. Oftast är det gruppchefen och en kulspruteskytt i den ena luckan och ställföreträdande gruppchef och den andra kulspruteskytten i den andra luckan som observerar och strider genom stridsluckorna. På varje sida finns det en tapp där man fäster kulsprutan så att ksp-skytten slipper hålla i den.

[redigera] Beväpning

Huvudbeväpningen består av en Bofors 40 mm automatkanon. Eldhastigheten är cirka fem skott i sekunden. Det andra vapnet är en 7,62mm Ksp m/39, vilken är parallellkopplad med automatkanonen. Ammunitionen är färdigbandad på tygband med var fjärde spårljus och kommer i papplådor om 250 skott. Rökkastarna, tillverkade av Galix, är sex stycken till antalet och är placerade med tre på vardera sidan av tornet. Rökkastarna avfyrar rökgranater som innom ett par sekunder bildar en tjock, IR-dämpande rökskärm 20-50 meter framför fordonet. Denna rökskärm varar i 1-2 minuter och ger vagnen möjlighet att omgruppera.

[redigera] Granater

Granaterna till Akan (automatkanon) är:

Pilprojektil

Pilprojektilen är avsedd för att bekämpa bepansrade mål. För närvarande finns två typer av pilrojektiler till Strf 9040:

Spårljuspansarprojektil 90 (slpprj 90) som har en utgångshastighet på ca 1465 m/s.
Spårljuspansarprojektil 90 LK (slpprj 90LK) (LågKänsligt) som har samma utgångshastighet som slpprj 90, men innehåller ett speciellt krut vilket gör den mindre känslig för yttre påverkan.

Kulsprängranat

Ammunitionstypen är främst avsedd att användas mot flygplan, helikoptrar och robotar. Vid brisering slungas tungmetallkulor och splitter ut från granaten. Två typer finns av kulspränggranaten:

Kulspränggranat 90 (kulsgr 90) har en utgångshastighet på ca 1015 m/s och innehåller 640 tungmetallkulor.
Kulspränggranat 95 LK (kulsgr 95 LK) som har en utgångshastighet på ca 1000 m/s och innehåller Lågkänsligt krut och 1100 tungmetallkulor.

Spränggranat som lämpar sig bäst mot obepansrade mål. En typ finns:

Spårljusspränggranat 90 (slsgr 90) som har en utgångshastighet på ca 988 m/s.

Övningsammunition som används vid övnining.

Spårljusövningsprojektil 95 (slövnprj 95) ersätter slpprj 90 vid övningsverksamhet.
Spårljusövningsprojektil 484C (slövnprj 484C) är en barlastad granat med skarp drivladdning. Ersätter slsgr 90 under övning.
Laddblind granat

[redigera] Versioner

I Sverige finns nu tre versioner, Adam, Bertil och Caesar. Den viktigaste skillnaden mellan A- och B- versionen är att den senares förmågan att skjuta under framryckning tack vare stabiliserat eldrör ökas markant. En annan viktig förbättring är påbyggnaden av ett reservsikte för skytten, placerat bredvid eldröret. Vidare så är torsionsfjädringen förbättrad för mjukare gång i terräng. Andra saker är modifierat elsystem och programvara, nya paneler och nya säkerhetsbälten.

Cesarversionen används bara internationellt och inte under utbildningen av värnpliktiga. En viktig skillnad är den rejält höjda skyddsnivån hos C-vagnen som består av minskydd och tilläggsskydd. De yttre tilläggsskydden består av extra pansarplåt på vagnskroppen samt de yttre minskydden som sitter under vagnen. Vikten har ökat till 28 ton istället för B-versionens 23,1 ton. C-vagnen har även fått en ny vagnsmonterad ksp, som ersätter ksp 39.

[redigera] Modeller

Strf 9040 IFV - Infantry Fighting Vehicle. Standarversionen inom svenska Försvarsmakten.

Bgbv 90 ARV - BärgningsBandVagn eller Armored Recovery Vehicle är ett bärgningsfordon för fordon som kört fast eller på annat sätt behöver hjälp. Vagnen har en dragkapacitet på 72 ton.

Stripbv 90 FCV - StridsledningsPansarBandVagn, eller Forward Command Vehicle är en ledningsvagn för brigad- eller bataljonschef för att kunna leda mekaniserade förband från en framskjuten position. Ingen akan finns på vagnen.

Epbv 90 FOV - EldledningsPansarBandVagn, eller Forward Observation Vehicle är en observationsvagn för ledning av indirekt eld.

Lvkv 90 AAV - LuftVärnsKanonVagn, eller Anti Aircraft Vehicle, har en radar på tornet för luftobservation och en Bofors L/70 40 mm AKAN för bekämpning av attackhelikoptrar i första hand.

Grkpbv 90120 - GRanatKastarPansarBandVagn, eller Projekt SSG 120 (SplitterSkyddad Granatkastare 120 mm). Vagnen är ett samarbetsprojekt mella Hägglunds och Patria i Finland. Beväpningen består av en dubbelpipig 12 cm granatkastare med möjlighet att avfyra bland annat Strix. Vagnen är fortfarande under utveckling.

Strf 9030 IFV - Infantry Fighting Vehicle. Exportvagnen i serien. Huvudbeväpningen består av antingen en McDonnel Douglas 30 mm Bushmaster II/MK44 eller en Mauser MK 30 mm. Inköpt av bl.a Norge, Finland och Schweiz.

Strf 9035 IFV - Infantry Fighting Vehicle. Exportvagnen i serien, också kallad CV9035 Mk III. Huvudbeväpningen består av en McDonnel Douglas 35 mm Bushmaster III. Beställt av Danmark och Nederländerna.

Strf 90120 - Light Tank. Denna vagn kombinerar ett stridsfordons smidighet och en stridsvagns eldkraft. Kanonen är en 120 mm CTG 120/L50 RUAG från Schweiz.