Pankration

Wikipedia

Pankration var en antik tävlingsgren som snarast kan liknas vid en blandning av brottning och boxning. Reglerna tillät det mesta, utom att bitas och att peta i ögonen. I stadsstaten Sparta var emellertid även detta tillåtet. Att sparka någon i skrevet var en fullt legitim teknik, som av förklarliga skäl ansågs synnerligen effektiv.

Pankration uppstod troligen ur de primitiva tekniker som en människa tar till i en obeväpnad kamp på liv och död. I sporten förekom både slag, sparkar och allehanda, grepp, kast och strypningar. En känd incident ifrån de tidigaste olympiska spelen (pankration var den mest publikdragande gren vid denna tid) var där två kämpar slogs under lång tid. Den ena fick den andra att ge upp men mot kostnad att hans kraftansträngning var så stor så att han segnade ihop och dog. Första priset fick då lämnas ut postumt där man firade den döde segraren.

Pankration fanns i två varianter: Orthostanden i vilken kämparna var tvungna att förbli stående samt den vanligaste, Kato Pankration, där kampen fortsatte även sedan de tävlande fallit till marken.

En modern motsvarighet till Pankration är MMA, NHB och valetudo.