Mannerheimlinjen
Wikipedia
Mannerheimlinjen var en defensiv fortifikationslinje på det Karelska näset som byggdes av Finland mot Sovjetunionen. Linjen var namngiven efter Marskalk C.G.E. Mannerheim. Några av de hårdaste striderna under Vinterkriget utspelades vid linjen.
[redigera] Histora
De första planerna på en försvarslinje på det Karelska näset uppgjordes efter det finska inbördeskriget av Carl Gustaf Mannerheim, men dessa ignorerades efter att Mannerheim avsade sig sin post efter kriget.
Linjen konstruerades under 1920-30-talet. Linjen sträckte sig från den Finska vikens kust genom Summa till Vuoksen och slutade vid Taipale. Den bestod av omkring tvåhundra maskingevärspositioner som var tillverkade i betong. Området kning Summa var det mest befästa eftersom denna plats ansågs vara den mest sårbara. De första bunkrarna byggdes mellan 1921 och 1924. En andra fas påbörjades 1932 men avbröts av Vinterkrigets utbrott.
Till skillnad från Maginotlinjen och andra liknande fortifikationslinjer, vilka var fortliknande konstruktionern med enorma bunkrar och stora antal linjer med draktänder, utnyttjade Mannerheimlinjen främst den naturliga terrängen. Många naturliga objekt, såsom fallna träd och stora stenar användes som skyddspositioner. Finländarna behärskade även kamufleringsteknik, som användes i stor utsträckning vid byggandet av försvarslinjen.
Namnet Mannerheimlinjen spriddes av utländska journalister och sades vara myntat av Jorma Gallen-Kallela.
Under Vinterkriget stoppade linjen den Sovjetiska framryckningen under två månader.
I fortsättningskriget användes linjen i mycket liten utsträckning under den finska framryckningen år 1941 och den sovjetiska offensiven år 1944.
Efter Vinterkriget överdrev den sovjetiska propaganda och deras officiella krigshistoria stort utsträckningen av de finska fortifikationerna för att förklara deras truppers långsamma framryckning mot det finska försvaret. Den största delen av Mannerheimlinjen bestod enbart av skyttegravar och andra fältfortifikationer. De bunkrarna som fanns var vanligtvis små och glest utspridda över ett stort område och linjen hade nästan inget fast artilleri.
Se även: Salpalinjen
