Vadmal
Wikipedia
Vadmal, vävt tyg av ylle behandlat i en vadmalsstamp där tyget valkas ihop av varmt vatten och rörelse. Det ger ett tätt, varmt och vattenavstötande tyg som är slitstarkare än ylletyget är utan behandling.
Vadmal, liksom kläde, vävs av kardullgarn men vadmal kunde tillverkas av den svenska ullkvalitet som fanns att tillgå. Idag blandas ullen upp med syntetfibrer för produktion av vadmalstyger
Vadmalstyg har likheter med det ylletyg som kallades för kläde. Yllen utsattes för en överskärning (överklippning) och därefter pressades till en glansig och tunnare kvalitet. Bruket av kläde spred sig under senare medeltid, först bland herrskapsfolk eftersom det som regel importerades eller tillverkades i städerna.
Bland de textilfynd som gjorts i Lödöse, med dateringar från 1300-1600-tal, norr om Göteborg, är vadmal dock sällsynt, vilket också uppmärksammats. Enligt NE omnäms vadmal i skrifter från 1292. Bockstensmannens kläder (tidigt 1300-tal) var valkat ylletyg.
Redan på 1600-talet kompletterade karelska handelsmän vid sina handelsresor till Torneå med vadmal och hampväv i lasten.
En vadmalsstamp finns i Dalkarlsberg väster om Nora.
Enligt Gösta Bergmans etymologiska ordbok Ord med historia, finns många dialektala varianter, tex walmal, vallman, valmar. Men dess egentliga betydelse är inte sprunget ur dess tillverkningssätt (valkningen), utan ur orden våd=tygstycke och mål=mått, och orsaken är att tyg användes som betalningsmedel. Man betalade alltså med en viss längd av ett tyg vars bredd måste ha hållit ett fast mått istället för med silver. Växelkursen reglerades i landskapslagen.
Bergman omtalar en uppgift från Östgötalagen där en "mark wadhmala" var 96 alnar och likvärdigt med en vägd mark silver. En mark var 8 öre och ett öre 3 örtugar, det gick alltså 24 örtugar på en mark, varvid Östgötalagens aln vadmal var värd en fjärdedels örtug.
En annan uppgift omtalar att på Island värdet på 6 aln vadmal motsvarade ett öre silver. Den isländska alnen var 56 cm lång och isländskt vadmal var ca. 1 meter bred. Kursen är alltså inte densamma som i Östergötland, men då känner vi inte till något om tygkvalitet samt tygbredd i Östergötland och om silvrets renhet.
