Vårtbjörk
Wikipedia
| ?Vårtbjörk | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Fagales |
| Familj: | Björkväxter Betulaceae |
| Släkte: | Björkar Betula |
| Art: | Vårtbjörk B. pendula |
|
|
|
| §Betula pendula Auktor: Albrecht Wilhelm Roth |
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Vårtbjörk, hängbjörk, masurbjörk eller slöjdbjörk (Betula pendula) är ett av jordens vanligaste lövträd.
Innehåll |
[redigera] Utbredning
Vårtbjörkar kan växa i hela Sverige. Vårtbjörken ersätts till stor del av glasbjörken i norra Norrland och i Nordland/Finnmark i norra Norge, alldeles intill Nordkap. I området österut mot Kolahalvön finns inte de hängande vårtbjörkarna mera.
Ornäsbjörken Betula pendula f dalecarlica är en variant som uppkommit spontant av vårtbjörken men med avsevärt flikigare blad.
[redigera] Växtsätt
Vårtbjörken har ett säreget utseende och kallas för hängbjörk för sina långa grenar med hängande, dinglande kvistar. Den blir högre till växten än sin släkting glasbjörken.
Trädet har en öppen och kupolformig eller överhängande krona. Stammen är rak och genomgående nästan ända upp till toppen. Högst upp upplöses kronan hos äldre individer i ett antal konkurrerande huvudgrenar. Stora grenar är som regel uppåtriktade, men de blir med tiden utstående eller överhängande. När trädet slutat att växa på höjden finns inga grenar som strävar uppåt längre.
Barken är i början grå eller brun och täckt av rödoranga hartsvårtor (men helt släta skott kan också förekomma). Senare blir barken slät och brun, med vita korkporer. Sedan skiftar färgen till vit och bark faller bort i tunna flagor.
Bladens knoppar är bruna och äggformade. Bladen är mer eller mindre trekantiga (inte rundade som hos glasbjörken) med dubbelt sågade kanter. Bladets översida är friskt grön och undersidan är lite ljusare.
Vårtbjörkens rotnät ligger ytligt och vittförgrenat i jorden. Genom detta är den en svår konkurrent för andra, och till och med gräs har svårt att klara sig under den. Den trivs bäst på torr, sandig jord och behöver skydd mot stark vind. Vårtbjörken kan med fördel planteras i april. Den har svårt att klara beskärning.
Vårtbjörken kan bli 25 meter hög och 6 meter i omkrets. Den kan tillväxa med 50 cm respektive 20 cm per år.
[redigera] Användning
Vårtbjörk och glasbjörk har i huvudsak samma användningsområden. Se björkar.
[redigera] Blomning
Vårtbjörken blommar strax efter lövsprickningen, i början av maj. När björkens löv är som musöron är det störst sannolikhet att få se tjäderspel i skogen.
Hanhängena kan ses redan på hösten, medan honhängena visar sig först vid lövsprickningen. De blir senare torra och innehåller då frön som har vingar och hög, långvarig grobarhet. Fröna kan ligga hundratals år i marken, vilket är förutsättningen för att den också blir det sly som först invanderar ett hygge efter avverkning eller skogsbrand, när de snabbare gräsväxterna och hallonen bidragit till att täcka marken med ett skyddande jordlager.
[redigera] Ekologi
Vårtbjörken kan angripas av Björkrullviveln.
[redigera] Masur
Det förekommer att alla vårtbjörkar felaktigt kallas masurbjörk, men den riktiga masurbjörken är de vårtbjörkar som har en genetisk defekt som får cellerna och årsringarna att orientera sig helt fel, vilket ger ett virke med flammig, vågig struktur.
Masurvirke förekommer hos björkarna endast hos vårtbjörken men också hos alm och lönn, och i sällsynta fall hos tall.
Masurknölar kan däremot uppträda även hos klibbal och alm.
Skålar och bägare tillverkade i masurträ är i Sverige kända sen 1500-talet i Västergötland.
[redigera] Se även
- Björk
- Dvärgbjörk
- Ornäsbjörk
- Glasbjörk och dess variant Fjällbjörk
